En patrullerande polis bör inte behöva mer än ett års utbildning, skriver debattörerna.
Regeringen har meddelat att de kommer gå fram med ett förslag där studerande vid polishögskolan får sina lån avskrivna, i syfte att få fler poliser. Förslaget grundar sig i att Sverigedemokraterna gick till val på att polisutbildningen ska vara helt betald. Genom att skriva av studielånen för polisstuderande hoppas regeringen på att fler ska utbilda sig till poliser vilket ska leda till en högre polistäthet, motsvarande genomsnittet i EU. Det är en ambitiös målsättning som kräver betydande resurser och strategiska beslut.
Antalet poliser per 100 000 invånare har stadigt ökat från bottennoteringen 2017. Polistätheten var 218 poliser per 100 000 invånare 2023, vilket är den högsta noteringen i modern tid. Men långt ifrån regeringens mål om 300 poliser per 100 000 invånare.
Ökningen är ett resultat av flera års satsningar för att stärka poliskåren och förbättra säkerheten i samhället. Bland annat fattade regeringen Löfven 2017 beslut om 10 000 fler poliser till 2024. Betydande resurser har skjutits till, men trots det kommer målet inte att uppnås.
Att göra polisutbildningen mer attraktiv genom att skriva av lånen för de som tar sig igenom utbildningen kan låta som ett attraktivt medel för att få fler att söka sig till utbildningen, men det riskerar också att skapa stora problem. Varför ska inte läkare, sjuksköterskor eller lärare och andra samhällsviktiga yrkesgrupper ställa samma krav?
När regeringen öppnar upp möjligheten för en specifik yrkesgrupp att få sina lån avskrivna kommer nämligen kraven att ställas från fler yrkesgrupper. Intresseorganisationer som företräder exempelvis läkare, sjuksköterskor eller lärare kommer direkt att börja arbeta för att även deras grupp ska få lånen avskrivna. Eller varför inte nationalekonomer, statsvetare och jurister?
Högre utbildning är redan kraftigt subventionerad. Sverige har redan idag ett av de mest generösa system, både vad gäller avgiftsfria utbildningar på universitet, högskolor och yrkeshögskolor, och vad gäller förmånliga studielån och bidrag. Svenska studenter betalar endast en bråkdel av kostnaden jämfört med studenter i många andra länder inom EU.
Genom åren har polisutbildningen förlängts och för några år sedan lämnade en utredning förslag om att förlänga den ytterligare, för att omformas till en högskoleutbildning. Oavsett vilka arbetsuppgifter den utbildade kommer att arbeta med efter avklarad utbildning ska alla genomgå samma, två års heltidsstudier följt av sex månader aspirantutbildning.
I stället för att riskera en flodvåg av krav om avskrivna studielån bör regeringen se över polisutbildningen för att säkerställa att vi får fler poliser. Dagens likformiga utbildning kan med fördel differentieras och specialiseras, beroende på vilka arbetsuppgifter man ska arbeta med.
Exempelvis bör en patrullerande polis inte behöva mer än ett års utbildning, medan en mordutredare självfallet kan behöva betydligt längre utbildning. Så fungerar det i många andra branscher och myndigheter. Alla behöver inte samma utbildning eftersom specialisering ökar en organisations effektivitet och attraktivitet.
Den nya utbildningsministern Johan Pehrson (L) borde dra i handbromsen och noggrant överväga konsekvenserna av att skriva av lånen för de som utbildar sig till poliser. Reformen kommer att bli dyr, skapa incitament för fler att ställa samma krav och är dessutom djupt orättvis eftersom poliser som redan i dag jobbar för att öka vår trygghet inte omfattas av den.