Att ha en god hälsa; att må bra och vara frisk, är enligt forskningen nära sammankopplat med utbildningsnivå. Flera rapporter (exempelvis Folkhälsans utveckling, årsrapport 2017, framtagen av Folkhälsomyndigheten) visar att personer utan gymnasieutbildning har en sämre hälsa än personer med eftergymnasial utbildning. Skillnaderna är stora, och de ökar. Särskilt dödligheten har fått en allt starkare koppling till socioekonomiska faktorer. Ju lägre socioekonomisk status, desto större risk löper du att dö.
Även den psykiska ohälsan ökar bland personer med låg utbildningsnivå, vilket den inte gör hos personer med högre utbildning. Unga drabbas också i allt högre utsträckning av psykisk ohälsa. Samtidigt ökar andelen personer som drabbas av övervikt och fetma. Så mycket som hälften av svenskarna i åldern 16–84 år räknas nu som överviktiga.
Tydligt är också att personer med funktionsnedsättning har sämre livsvillkor, levnadsvanor och hälsa än övriga befolkningen, liksom att hbtq-personer i större utsträckning än andra drabbas av psykisk ohälsa.
Slutsatsen bör vara tydlig för alla och en var, det behövs kraftfulla satsningar på folkhälsan i Sverige. Vi i Liberalerna vill att Uppsala ska vara en föregångare och investera för bättre folkhälsa. Fysisk aktivitet är en kraftfull ingrediens för bättre mående. Vid så väl övervikt som psykisk ohälsa har rörelse en viktig roll för utvecklingen av hälsan.
Uppsala kommun satsar redan i dag på idrott, men vi når med de medel som nu finns till förfogande inte ända fram. Mer behöver göras. Med nya metoder kan vi nå längre och få Uppsalaborna att må bättre och bli friskare, behöva mindre sjukvård och klara av att arbeta i högre utsträckning. Därför föreslår vi liberaler att Uppsala startar en idrottsinvesteringsfond. En fond som syftar till att få fler Uppsalabor i rörelse, att utveckla bredd- och elitidrott, lyfta skolidrotten och stärka Uppsala som idrottsstad.
Fondens satsningar ska finanseras genom en årlig avsättning av Uppsala kommuns ekonomiska resultat, vilket ger möjlighet till långsiktiga satsningar, oberoende av varje års kommunbidrag till idrotts- och fritidsnämnden. Det gör att investeringar i projekt för ökad folkhälsa kan ske utan att pengar behöver tas från andra verksamheter. Fonden ska också kunna göra investeringar i samarbete med Uppsalas näringsliv, och tillåta näringslivet att avsätta pengar till fonden, för att gemensamt ta ansvar för Uppsalas utveckling och invånarnas välmående.
Vår tanke är att fondens resurser ska gå till djärva idéer som annars inte skulle kunna förverkligas på grund av resursbrist. Målsättningen är att göra Uppsala friskare, attraktivare och ge föreningar möjlighet att tänka utanför boxen.
Idrottsinvesteringsfonden bör ha särskilt fokus på att öka jämställdheten, och sudda ut de skillnader i ekonomiskt stöd och annat som finns mellan tidigare traditionella flick- respektive pojksporter. På samma sätt bör även idrott för personer med funktionsnedsättning, HBT-personer liksom idrottens möjlighet att bidra till integration vara viktiga syften för fonden.
En idrottsinvesteringsfond har stor potential att verka för att Uppsalas invånare upptäcker rörelseglädje och de hälsovinster idrott ger och på så sätt bidra till en bättre folkhälsa. Färska resultat från forskningsprojektet Ung livsstil bekräftar den sedan tidigare kända bilden av att även idrott är tätt kopplat till socioekonomiska strukturer, vilket vi som kommun behöver ta stort ansvar för att kompensera. Vi vet också att vi har stora utmaningar med jämställdhet, integration och delaktighet för personer med funktionsnedsättning. När folkhälsan i många fall blir sämre måste vi våga prova nya idéer för att bryta utvecklingen. En idrottsinvesteringsfond kan göra skillnad för Uppsalaborna.