Under många år har det EU-finansierade skolmjölksstödet uppmuntrat en ökad konsumtion av mjölk bland barn med syfte att stimulera långsiktig efterfrågan på mjölk. Enligt Jordbruksverket kan skolor i Uppsala få cirka 3,44 kronor per kilo konsumerad mjölk. Till det måste skolorna genomföra utbildning kring mjölkkonsumtion och trots att stödet även omfattar frukt och grönt, så används det i Sverige enbart till att gynna komjölken. De senaste åren har i genomsnitt 989 949 kilo mjölk subventionerats till ett värde av 3 404 532 kronor i Uppsala.
Forskning visar att cirka en tredjedel av människans alla utsläpp kommer från det globala livsmedelssystemet, varav upp till 50 procent har sitt ursprung i animalieindustrin. Samtidigt menar FN:s klimatpanel, IPCC, i sin senaste rapport att en omställning till mer hållbara och växtbaserade matvanor är en av de förändringar som drastiskt kan minska växthusgasutsläppen. Syftet med subventionen är att ”varaktigt öka andelen av dessa produkter i barns kosthållning i den ålder då deras matvanor grundläggs, och därmed bidra till att den gemensamma jordbrukspolitikens mål uppnås”. Därmed rimmar utformningen av dagens skolmjölksstöd illa med klimatkrisen vi lever i och de klimatmål vi behöver nå.
Därför välkomnar vi att Europeiska kommissionen öppnat upp ett offentligt samråd med syfte att ta in synpunkter kring hur stödet ska utformas och förändras i framtiden. Skolor i Uppsala gör redan ett fantastiskt jobb med att öka det växtbaserade alternativet på tallriken, men måltidsdrycken verkar bortglömd. Att inkludera berikade växtbaserade drycker på samma premisser som komjölk skulle inte bara bidra till att skifta livsmedelssystemet i en mer hållbar riktning i linje med FN:s klimatmål, det skulle också innebära att alla barn inkluderas och behandlas på lika villkor. Det finns många barn och unga som inte kan eller vill dricka komjölk av medicinska, etiska, smak- eller miljömässiga skäl. Därmed är det också en viktig rättvisefråga.
Majoriteten av svenskarna håller med. I en undersökning genomförd av Statista, uttrycker hälften av svenskarna, 53 procent, att det ur ett hållbarhetsperspektiv vore bättre om skolorna serverade mer växtbaserad mat och dryck till eleverna. Mer än varannan svensk, 57 procent, tycker dessutom att man genom att introducera barn till en växtbaserad kosthållning i skolan lägger grunden för en hållbar livsstil.
Klimatkrisen kräver åtgärder – ska vi ha en chans att begränsa den globala uppvärmningen behöver vi agera nu och visa EU, Sverige och våra kommuner att det borde vara en självklarhet att inkludera växtbaserade alternativ på samma villkor som mjölk och ge alla barn lika rätt och möjlighet att välja.