Sedan Berlinmurens fall 1989 har Sveriges militära såväl som civila beredskap successivt nedmonterats, detta till följd av en rad politiska beslut, däribland upphävandet av 1993 års beredskapsförordning i början av 00-talet. Kristdemokratiska Ungdomsförbundet (KDU) har länge varnat inför den naivitet som präglat svensk debatt i många år. De senaste åren av pandemi och krig i närområdet har aktualiserat problemen rörande den svenska krisberedskapen och det civila försvaret. Regeringen aviserade en aktivering av civilplikten i början av januari vilket var bra, men vi ser gärna fler åtgärder som kan stärka Sveriges civilförsvar.

Den nya, borgerliga regering som tillträtt har nu möjligheterna att på allvar stärka både det civila och militära försvaret av Sverige. Inför valet var den nuvarande regeringsunderlaget överens om att bygga ut och förstärka Sveriges militära försvar på ett hållbart men skyndsamt vis. Likaså måste man nu också finna lösningar för det civila försvaret där tillsättningen av en minister för civilt försvar är en bra början. 

Pandemin visade behovet av omfattande, nationella beredskapslager som kan användas vid stora kriser. När Sverige rustade ner behöll Finland sina beredskapslager, vilket var till stor nytta när covid-19 nådde vårt östra grannland. KDU menar att Sverige bör dra lärdomar av vår kloka granne och börja återuppbygga egna beredskapslager med både bränsle, mediciner och lämplig utrustning.

I samband med den ryska invasionen av Ukraina blev två frågor om det civila försvaret aktuella – skyddsrum och räddningstjänsten. Hur står det egentligen till med dem? 

Svaret: vi har inte byggt några skyddsrum på 20 år. Det är olämpligt. Många städer brottas samtidigt med parkeringsbrist – inte minst vid nyproduktion. En lösning på dessa problem skulle kunna vara att staten ställer krav på skyddsrum vid nyproduktion, men som kan användas som garage i fredstid, så att de inte står tomma och samlar damm. Många befintliga skyddsrum används just som garage eller förråd i dag – vi behöver inte återuppfinna hjulet för att kunna stärka det svenska totalförsvaret. 

Regeringen gav i januari ett besked om att en aktivering av civilplikten ska förberedas. Detta skulle framför allt handla om att stärka den kommunala räddningstjänsten, en förstärkning på ungefär 2000 personer. Detta är en bra start och är ett tydligt exempel på att vi drar lärdomar från kriget i Ukraina – där räddningstjänsten fått slita hårt med att släcka bränder från ryska attacker. En välfungerande räddningstjänst ökar samhällets motståndskraft. 

Civilförsvaret är vårt gemensamma ansvar. Det går från enskild individ, via skolor och vårdcentraler, kommuner och länsstyrelser, upp till statlig nivå. Skälet är enkelt: vårt samhälle måste fungera även i kris för att förhindra kaos. Ett robust civilförsvar gör Sverige svårare att utpressa genom exempelvis inställda leveranser av drivmedel eller blockerad livsmedelstillförsel, vilket aktualiserats av Rysslands energi-krig mot Europa i form av inställda gasleveranser. Det ökar också civilsamhällets möjlighet att stödja de väpnade styrkorna.

Civilsamhället har en viktig roll i civilförsvaret även om den i dagsläget är något otydlig. Det finns flera organisationer som är särskilt inriktade på olika delar av civilförsvaret vilket är bra. KDU ser gärna att fler människor ska ha möjlighet samt uppmuntras till att delta i någon form av civilförsvarsutbildning. Att genomföra vapenfri tjänst där fler får kunskap om hur de kan och bör agera i krissituationer skulle kraftigt öka motståndskraften i samhället.

Ett nytt grepp om civilförsvaret behövs för ett starkt totalförsvar. KDU har länge varit emot nedrustningen av totalförsvaret och förespråkat ett starkt civilsamhälle, motståndskraftigt civilt försvar och en mer realistisk syn på försvars- och säkerhetspolitik. Med nya beredskapslager och skyddsrum, samt en förstärkt och mer omfattande civilplikt skulle svenskt totalförsvar bli tydligt starkare.