Ingen ska kunna betala sig förbi en vårdkö

Region Uppsala måste göra vad den kan för att hindra att privat sjukförsäkring ger förtur i vårdköer, skriver artikelförfattarna.

Marcus Wennerström, AnnBritt Litsner, Anna-Karin Lidberg, Håkan Collin (samtliga S).

Marcus Wennerström, AnnBritt Litsner, Anna-Karin Lidberg, Håkan Collin (samtliga S).

Foto: Pressbild

Debatt2020-10-10 02:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Vården ska vara tillgänglig för alla utifrån behov inte plånbok. Det är en enkel mening att skriva, för de flesta också en enkel idé att sträva efter. Men hur ser det egentligen ut i Uppsala län? Vi socialdemokrater har vid flera tillfällen och på olika nivåer försökt att lyfta risken för att personer med privata vårdförsäkringar kan gå före vårdköer och därigenom tränga undan personer med vårdbehov, till fördel för dem som har råd att betala extra. Bara risken för att detta kan ske är i sig tillräcklig för att göra det som krävs för att så långt det är möjligt stå emot en sådan utveckling.

Det var därför oerhört välkommet när socialminister Lena Hallengren (S) i augusti presenterade en särskild utredare som ska lämna förslag som begränsar privata sjukvårdsförsäkringars påverkan på offentligt finansierad hälso- och sjukvård. 

Men utredningar tar tid, och redan i dag har vi som region möjlighet att reglera villkoren för de privata vårdgivare som levererar vård utifrån lagen om valfrihetssystem (LOV). Varje år revideras avtalen och i år presenterar vi ett antal förslag som vi ser kommer att leda till en tryggare och jämlikare sjukvård i regionen – en vård efter behov, inte plånbok. 

För oss socialdemokrater är det självklart att de lokaler och den utrustning som vårdgivare använder för att ge vård till patienter på regionavtalet endast ska få användas till annat i mån av plats, alltså om vårdgivaren har 100 procents tillgänglighet. Det ska också vara självklart att regionpatienterna alltid ska ha företräde.

Den ”marknadisering” av de offentliga systemen som skett under de senaste decennierna har inte i tillräcklig utsträckning följt en tillbörlig reglering. Därför ser vi också ett behov av att skriva fram tydligare kravställningar på de leverantörer av vård som verkar i länet, för att arbetstagarnas villkor inte ska bli lidande i konkurrens och bolagens jakt på förtjänst.

Därför kräver vi att kollektivavtalsliknande villkor ska gälla för dem som arbetar på avtalen som reglerar primärvården,i likhet med de regler som Socialdemokraterna under förra mandatperioden drev igenom för sjukhusvården. 

Men ordning och reda ställer också krav på arbetstagaren. Behovet av sjukvårdspersonal är stort och det är då en självklarhet att vi som arbetsgivare ska sträva efter att de som arbetar gör det på heltid. Nog kan det finnas perioder i livet där personer ser behov av att gå ner i tid för att klara av även det privata men det är däremot ingen självklarhet att man som arbetstagare ska kunna gå ner i tid. 

Därför vill vi att arbetstagare hos vårdgivare i regionen måste få en så kallat konkurrerande bisyssla godkänd av beställaren, med andra ord Region Uppsala. Det är en självklarhet i många branscher, och borde så även vara hos dem som arbetar för det offentliga. 

När valfrihetssystemen nu är gällande och ansvaret för att få rätt vård i allt högre grad läggs på vårdtagaren måste vi ändå försöka ge vårdtagaren så goda förutsättningar som möjligt att göra informerade val. Studier har exempelvis visat på det stora värdet med kontinuitet i vårdkontakterna och vi vill därför se att vårdgivarna tydligt och med jämna mellanrum redovisar kvalitetsdata till Region Uppsala, information som sedan tillgängliggörs för allmänheten. Exempel på sådan information är antal anställda (per profession) i relation till antalet listade, tillgänglighetsdata samt om vårdgivaren själv saknar en särskild kompetens och endast tillhandahåller den genom extern tredjepart. 

Vår förhoppning är att ovan nämnda förslag innebär ett steg i rätt riktning mot ett Uppsala län där vården verkligen tillfaller den som behöver den, inte den som kan och vill betala.