Universitetsledningens svar på vår kritik om skendemokrati och bristfällig dialog är minst sagt oroväckande. Antingen förstår man inte vad som menas med ”intern demokrati” och ”dialog”, eller så förutsätter man att verksamhetens företrädare är synnerligen lättduperade. Vi vet inte vilket som är värst. Om vi ska kunna tala om styrning med demokratiska inslag så måste självfallet möten och samtal föregå avgörande beslut, och en verklig dialog förutsätter att man är beredd att erbjuda argument för de ståndpunkter man intar.
I det aktuella fallet fattade universitetsdirektören beslut om att inrätta en universitetsgemensam lönefunktion innan mötena med verksamheten var avslutade. Hur kan man hävda att man haft en process ”i nära samarbete med berörda” när man inte ens varit intresserad av att lyssna innan man går till beslut? Detta är åtminstone inte vad vi menar med intern demokrati och dialog. Det är snarare uttryck för en skendemokratisk process ägnad att rättfärdiga redan intagna ståndpunkter och fattade beslut.
Inte heller har förvaltningens ledning erbjudit argument som lyckats övertyga om att den valda lösningen är det bästa sättet att lösa den framtida löneadministrationen vid Uppsala universitet. I sin replik på vår artikel försäkrar rektor och universitetsdirektören att det fattade beslutet är bra, men återigen utan att prestera något som helst argument till stöd för den uppfattningen. Tyvärr så känner vi vid det här laget igen ledningens sätt att resonera. Det fattade beslutet är bra, det är det enda rimliga beslutet och om man har någon annan uppfattning så vet man inte vad man talar om.
Låt oss en än gång påpeka att vi inte är principiella motståndare mot att centralisera löneadministrationen, vi vill bara se ett beslutsunderlag som övertygar om att den nu föreslagna lösningen är den bästa. Hittills har vi inte fått se något sådant. Om man vill övertyga andra än de redan frälsta om att man har fattat ett klokt beslut så räcker det inte att erbjuda den egna övertygelsen som enda argument.
Vid vårt så kallade dialogmöte med förvaltningens ledning före sommaren frågade vi om det verkligen var så klokt att endast några månader före ett riksdagsval fatta beslut i en strategiskt viktig fråga som denna. Mycket tydde ju på att vi skulle få en ny regering och då skulle också viktiga förutsättningar komma att ändras. Att universitetets ledning fortsätter att känna sig övertygade om att man fattat ett klokt beslut förefaller märkligt med tanke på att den nya regeringen (pressmeddelande, Finansdepartementet 23 oktober) nu aviserat att alla myndigheter de närmaste åren skall ansluta sig till Statens servicecenter. Spelplanen har härmed förändrats i grunden och dagarna för den universitetsgemensamma lönefunktionen riskerar därför att vara räknade innan den ens påbörjat sin verksamhet.
Såväl tid som pengar har i så fall slösats bort på ett beslut som i sak är olyckligt och som dessutom beretts på ett sätt som ökar förtroendeklyftan mellan ledning och verksamhet.
Sten Widmalm
professor, statsvetenskapliga institutionen
Christer Karlsson
docent, statsvetenskapliga institutionen