Att utses till förtroendevald inom Hyresgästföreningen har för oss tre som undertecknar denna debattartikel alltid känts som att vi har ett viktigt och direkt demokratiskapande uppdrag. Det har inte minst gällt denna höst då svenska hyresgäster hotas av upp till tioprocentiga hyreshöjningar, och där deras hopp nu står till i vilken utsträckning Hyresgästföreningens förhandlare kan finna en lösning på de för många hyresgäster annars direkt existentiella problemen. Hyresgästföreningen har en viktigare uppgift i dag än på länge.
Ändå skaver det, som man brukar säga. Under senare år har nämligen ett slags maktförskjutning ägt rum inom rörelsen, från de förtroendevalda i de olika föreningarna till regionerna där suspenderingar av förtroendevalda med förbundsstyrelsens goda minne numera ofta sker utan särskilda skäl – eller med godtyckliga eller rent av påhittade skäl. Detta har som sagt pågått i flera år i många av Sveriges regioner, till exempel i Stockholm och i Göteborg.
Vi vill nu exemplifiera vad vi påstått med att koncentrera oss på hur det gick till när två av våra förtroendevalda kolleger i Hyresgästföreningen Uppsala-Knivsta suspenderades av en anställd och en förtroendevald inom vår region Aros-Gävle. Vi har följt processen sedan sommaren 2021. Till en början gällde vår undran framför allt själva förfarandet. Enmansutredningar genom en anställd via telefon och därefter total mörkläggning? Kunde man verkligen göra så? Den ene av de båda suspenderade, som protesterade mot beslutet, fick dessutom ett hotbrev från högsta ort, det vill säga från förbundsstyrelsen. Om inte protesterna upphörde, skulle han helt enkelt uteslutas från Hyresgästföreningen, fick han veta.
Vi skrev ett upprop och fick många undertecknare, men inga svar från regionen annat än att det handlade om sekretess. Vi skrev ytterligare ett upprop som ledde till att en av personerna från regionen Aros-Gävle kom till ett av våra möten i Uppsala och fortsatte att tala om sekretess. Man hade nämligen fått in flera anmälningar mot de båda suspenderade, påstod han, och dessa anmälare måste naturligtvis skyddas. Vi skrev ytterligare ett upprop med utgångspunkt i själva förfarandet och till slut även två motioner till vårt årsmöte i Uppsala i mars i fjol. Motionerna antogs mer eller mindre enhälligt och vi fick i uppdrag att undersöka problematiken kring suspenderingarna ytterligare.
Vi har sedan dess fått fullständig klarhet i att det inte förelåg några anmälningar från någon mot våra båda förtroendevalda. Det har med andra ord blivit uppenbart att hela förfarandet när det gäller suspenderingen i detta fall har baserats på en lögn. Det finns visserligen en utredningstext som man har åberopat som sekretessbelagd men där man helt enkelt skrivit in namn som sedan klart och tydligt strukits över av ”sekretesskäl”. Några verkliga anmälare har som sagt inte existerat. När vi i somras påpekade detta i ett brev till den förtroendevalde i regionen Aros-Gävle fick vi veta att det inte behövdes några anmälare. Det gick bra att suspendera ändå.
Vi har slutligen också vänt oss direkt till förbundsstyrelsen och bett dem att överväga om den inte, med tanke på allt som gått snett, skulle kunna upphäva suspenderingen av våra båda kolleger. Men nej, allt har gått rätt till. Man påpekar att det av paragraf 2.5. i Hyresgästföreningens stadgar framgår att inga anmälningar behövs. Vad som behövs är att regionstyrelsen finner att ”särskilda skäl föreligger”. Men eftersom dessa skäl inte anges tydligt eller ens nämns – frågar vi oss – hur blir det då? Slutligen vill man från förbundsstyrelsen också poängtera att förfarandet vid en suspendering inte är detsamma som vid en rättslig process. I grund och botten - säger man ”är det fråga om förhållandet mellan en medlem och den ideella förening som vederbörande valt att bli medlem i (26/10 2022)”.
Vad avses här? Vad menas med ”förhållande”? Det är obegripligt, men det låter ju vackert.
Hyresgästföreningen är en av Sveriges största folkrörelser. Det kan inte vara rimligt att denna förenings stadgar är så vagt formulerade att allt mynnar ut i godtycke, att det med andra ord kan bli hur som helst, beroende på vem det gäller och vilka som fattar besluten.
Vad vi därför avslutningsvis vill uppmana förbundsstyrelsen till är
- att Hyresgästföreningens stadgar skrivs om så att olika möjliga skäl till suspendering formuleras tydligt och exemplifieras och
- att toppstyrningen som nu präglar föreningen avvecklas och ersätts av den demokratiska kommunikation som Hyresgästföreningen själv faktiskt säger sig vilja ägna sig åt.