Nyligen lade regeringen fram sin budget för nästa år. Miljardsatsningen på att skydda biologisk mångfald hamnade i princip helt i skuggan av försvarsbudgeten.
Den biologiska mångfalden i Östersjöns kust- och havsområden en grundförutsättning för ett fungerande marint ekosystem där näringar som fiske och turism kan utvecklas på ett hållbart och bra sätt.
För att miljardsatsningen på naturskydd inte ska bli pengar i sjön krävs dock fler åtgärder för att minska den totala belastningen på havsmiljön.
Därför har vi på Baltic Eye, en vetenskaplig tankesmedja vid Stockholms universitets Östersjöcentrum, samlat det nuvarande kunskapsläget om vårt innanhav i ett brev, adresserat till våra ansvariga ministrar. I det lämnar vi en rad förslag på hur många av dagens miljöhot mot Östersjön kan avvärjas:
Mängden stor och äldre torsk har minskat dramatiskt. Samtidigt ökar mängden liten torsk. Forskning visar att goda förhållanden för reproduktion, i kombination med ett hållbart fiske, relativt snabbt kan leda till stora ökningar av fiskebestånden. Därför rekommenderar Baltic Eye:
Att långsiktighet och ekosystemets hälsa prioriteras framför ett kortsiktigt maximerande av fångstvolymer.
Att Östersjöstaterna enas om gemensamma fiske- och förvaltningsmål inom ramarna för EU:s flerartsplan. Länderna måste bestämma sig för om torskbestånden ska växa på sillens och skarpsillens bekostnad eller tvärtom. Ur ett ekosystemperspektiv är ett starkt torskbestånd att föredra.
Att kontroller införs för att säkerställa att fiskenäringen följer det nya utkastförbud som träder i kraft nästa år.
Biologisk mångfald är grundförutsättningen för ett friskt och levande hav. Behovet av fler och bättre skyddade områden är stort – särskilt i kustområdena, där belastningen är som störst. Därför rekommenderar Baltic Eye:
Att regeringens satsning på naturskydd under de kommande åren leder till att fler havsområden skyddas som naturreservat.
Att planeringen och uppföljningen av skyddade marina områden förstärks, så att att alla värdefulla arter och livsmiljöer får det skydd som avses. Skyddsområdena bör också kopplas samman i nätverk, i vilka arterna ges goda förutsättningar att röra sig fritt.
Att frågan om biologisk mångfald görs till en central del i den långsiktiga nationella havsplaneringen.
Övergödning är fortfarande det enskilt största problemet för Östersjöns miljö, och bidrar bland annat till ökad algblomning och utbredning av så kallade döda bottnar. Den totala yta döda havsbottnar i Östersjön har ökat tiofaldigt det senaste seklet och motsvarar i dag ungefär ett och ett halvt Danmark. Därför rekommenderar Baltic Eye:
Att miljö- och jordbruksministrarna runt Östersjön tillsammans preciserar en strategi för att uppnå den minskning av näringstillförsel, som anges i Helcoms aktionsplan för Östersjön.
Att modern teknik och kunskap om hur man driver miljömässigt hållbara jordbruk implementeras i samtliga Östersjöländer. Ett första steg kan vara att upprätta nätverk av nationella rådgivare, som på gårdsnivå ger råd om allt från hållbara gödslingsstrategier till bruket av fånggrödor.
Att näringen i stallgödsel och avloppsslam återförs mer effektivt till fler jordbruksmarker. Detta skulle minska behovet av handelsgödsel.
Till de miljontals kemikalier som redan används i samhället tillkommer dagligen nya. Många av dem letar sig in i vår vardag via produkter som plastleksaker, möbler, kläder och elektronik. En betydande andel hamnar så småningom i havet. En särskilt problematiska grupp är de hormonstörande ämnena. Kunskapen om hur de påverkar miljön och levande organismer är fragmentarisk. Därför rekommenderar Baltic Eye:
Att EU-arbetet med att ta fram kriterier för hormonstörande ämnen påskyndas.
Att åtgärder för minskad kemikaliespridning görs utifrån en helhetssyn, som innefattar forskning, lagstiftning, miljöövervakning, industriproduktion och enskilda konsumenter.
Att utsläppen av mikroplaster minskas. Nyligen uppmanade den holländska regeringen EU:s ministerråd att införa förbud mot kosmetik och hygienprodukter innehållande mikroplaster. Sverige bör aktivt stödja detta och liknande initiativ.
Katja Broeg
Ekotoxikolog
Maciej Tomczak
Marinbiolog och marinekolog
Michelle McCrackin
Biolog
Annika Svanbäck
Agronom
Lena Viktorsson
Biogeokemist
Sofia Wikström
Ekolog
Tina Elfwing
Forskningsledare
Christoph Humborg
Forskningsledare