Ny teknik tar över akademikers arbetsuppgifter. Om yrkeshögskolan anpassas bättre till att tillgodose akademikers kompetensbehov i arbetslivet kommer arbetsmarknaden att stå väl rustad inför nästa lågkonjunktur.
Därför måste politiker se till att yrkeshögskolan anpassas redan nu. Om det inte görs kommer omställningen att gå långsamt.
Samhället är kunskapsintensivt och numera är gymnasieutbildning grundkravet för anställning. Därför är det troligt att nästa stora strukturomvandling kommer slå även mot dem som har en relativt stark utbildningsbakgrund. Redan i dag påverkar ny teknik akademikerjobben.
Akademiker behöver bättre möjligheter till kompetensutveckling.
Det krävs fördjupande högskolekurser men också kortare kvalificerade yrkesutbildningar. Det utbudet finns inte i dag, men det behövs för att möta utmaningarna på arbetsmarknaden.
Högskolan kan göra mer, särskilt när det gäller fristående kurser. Men yrkeshögskolan kan ta ett ökat ansvar för vidareutbildning av högskoleutbildade. Yrkeshögskolan är särskilt lämpad för omställning, för att utbildningarna dimensionernas utifrån arbetsmarknadens behov. Dessutom är arbetsgivarna med i utformning och genomförande. Utbildningssystemet blir också effektivare om samarbetet stärks mellan högskolan och yrkeshögskolan.
Statistik från myndigheten för yrkeshögskolan visar att en tredjedel av dem som antogs 2017 hade någon form av eftergymnasial utbildning.
13 procent hade en eftergymnasial utbildning längre än tre år. I dag söker sig högskoleutbildade till yrkeshögskolan för att byta yrkesbana och inte för vidareutbildning, vilket vi vill ändra på. Vi behöver ett system som förbättrar möjligheten för akademiker att vidareutbilda sig på yrkeshögskolan. För det krävs:
1) Lagändring som tillåter högre förkunskapskrav. Sökande måste uppfylla grundläggande behörighet för studier i yrkeshögskolan. För vissa kurser och utbildningar borde det tillåtas att ställa krav på högskoleutbildning eller yrkesexamen. För det krävs lagändringar. Det kan leda till fler kvalificerade yrkesutbildningar. Då kan även de med en yrkesexamen fördjupa sina kunskaper.
2) En riktad ansökningsomgång för kvalificerad yrkesutbildning. En gång om året ansöker utbildningsanordnare om att få ingå i yrkeshögskolan för att bedriva utbildning. Då konkurrerar utbildningar på olika nivåer om samma pengar. Resurserna bör separeras mellan nivåer, och det ska ställas högre krav på utbildningar som leder till en kvalificerad yrkeshögskoleexamen.
3) Öka utbudet av flexibla kursupplägg. All utbildning i yrkeshögskolan behöver inte leda till en examen. För personer i behov av kompetensutveckling är kortare utbildningar och kurser att föredra.
Saco är akademikernas röst på arbetsmarknaden.
Tillsammans med arbetsgivarorganisationerna, högskolan och yrkeshögskolan vill vi skapa nya förutsättningar för vidareutbildning och omställning utifrån nya krav på arbetsmarknaden.
Politiker behöver också agera. Gemensamt kan vi ta ansvar för den framtida kompetensförsörjningen.
Göran Arrius, ordförande Saco
Ana Andric, utredare Saco
Håkan Regnér, ekonom Saco