Det är svårt att förstå vilket samhällsproblem regeringen vill lösa genom att specialistutbildade sjuksköterskor ska betala högre skatt, skriver Janine Bichara, Kajsa Dovstad och Madeleine Grenå.
Patienter behöver en sjukvård där det lönar sig att vidareutbilda sig och ta större ansvar på jobbet. Regeringens nya inkomstskatter slår hårt mot barnmorskor och specialistutbildade sjuksköterskor.
Vi vill att sjuksköterskor ska kunna göra lönekarriär, men redan i dag äter marginalskatterna upp lönesatsningar.
Lösningen på sjukvårdens kompetensproblem är inte att höja skatterna ytterligare.
Enligt Socialstyrelsens nationella planeringsstöd har antalet specialistutbildade sjuksköterskor, i relation till befolkningen, minskat med 20 procent de senaste 20 åren. I Region Uppsala märks bristen på operations-, anestesi- och intensivvårdssjuksköterskor extra tydligt. Utan specialistutbildade sjuksköterskor blir det inga operationer och ingen intensivvård. Med för få specialistutbildade sjuksköterskor växer köer och överbeläggningar. Patienterna blir lidande.
En anledning till bristen är att vidareutbildning lönar sig dåligt för sjuksköterskor.
Fackförbundet Saco visar att sjuksköterskor går back på sin utbildning jämfört med personer med enbart gymnasiekompetens. För specialistutbildade sjuksköterskor lönar sig utbildningen ännu sämre.
Vi vill att sjuksköterskor ska tjäna på att utbilda sig och ta ansvar. I Region Uppsala är Vårdförbundet och Liberalerna överens om att sjuksköterskor ska få högre lön både under och inte minst efter specialistutbildning.
Slutlönen för en sjuksköterska som går i pension bör vara dubbelt så hög som ingångslönen för en nyutexaminerad.
Men dessa förslag blir slag i luften om marginalskatterna höjs. Redan i dag betalar mer än var tredje specialistutbildad sjuksköterska över 50 kronor i skatt på den sist intjänade hundralappen. Regeringen och Vänsterpartiet vill höja marginalskatten ännu mer: Alla med en inkomst över cirka 38 200 kronor i månaden berörs av skattehöjningarna. Regeringen hävdar att höjningen ska finansiera välfärden. Men enligt ekonomiprofessorn Lennart Flood kommer inte regeringens skattehöjningar att öka intäkterna till välfärden (Ekonomisk Debatt nr 5/15). Folk drar sig nämligen för att arbeta när de inte får behålla tillräckligt av sin lön.
Det är svårt att förstå vilket samhällsproblem regeringen vill lösa genom att specialistutbildade sjuksköterskor ska betala högre skatt.
Regeringen får det att låta som att bara samhällets elit ska betala mer i skatt. I själva verket höjs skatterna för medelinkomsttagare. Utbildning, ansvarstagande och strävsamhet kommer att löna sig ännu mindre än i dag.
Regeringen arbetar emot sig själv. En av huvudpoängerna med regeringens professionsmiljard är att sjuksköterskor ska få ökad möjlighet till specialisering. Om specialisering samtidigt kommer att löna sig mindre, vad är poängen med satsningen? Regeringen ger med den enda handen och tar med den andra.
Resultatet blir en oförändrad situation – en sjukvård som fortfarande kommer att dras med kompetensproblem.
Vi vill ha en politik som uppmuntrar flit och företagsamhet. Lokala och nationella lönesatsningar ska märkas i de specialistutbildade sjuksköterskornas plånböcker. Vi vill ha en politik som hänger ihop. Kunnig personal leder till bättre vård för de som sjukvården finns till för - patienterna. Därför ber vi regeringen att dra tillbaka förslaget om höjda marginalskatter.
Janine Bichara, ersättare (L) Sjukhusstyrelsen
legitimerad sjuksköterska
Kajsa Dovstad, ledamot (L) regionfullmäktige
Madeleine Grenå, ordförande Vårdförbundet Uppsala