Just nu är det semester och avkoppling från arbetet som lockar för många svenskar. Men det finns en yrkesgrupp som har svårt att koppla av och vara riktigt lediga i sommar: universitetslärare och forskare.
I vår nya rapport Det akademiska skruvstädet – om it-stress och all annan press visar Sveriges universitetslärare och forskare (SULF) bilden av en yrkeskår som bokstavligen tvingas trolla med knäna för att få den stora, ökande arbetsbördan och kraven på tillgänglighet att gå ihop.
Många universitetslärare och forskare löser det genom att i praktiken jobba gratis på kvällar, helger och semester. Gränsen är nådd för vad som är möjligt för många att klara av och nu krävs kraftinsatser för förbättrad arbetsmiljö.
Hur kunde det bli så här? I hela samhället höjs effektivitetskraven för att mer arbete ska utföras på kortare tid med samma, eller helst högre, kvalitet. För universitetslärare och forskare är den här utvecklingen särskilt kännbar. Att effektivisera undervisningen har visat sig vara svårt eftersom dagens studenter snarare kräver mer, inte mindre, tid och stöd än tidigare.
För att klara av arbetet och leva upp till egna och omgivningens krav måste många universitetslärare ta ledig tid i anspråk för at klara av arbetet. Det är en ekvation som inte går ihop.
Universitetslärare är ett fritt yrke med många möjligheter att planera sitt eget arbete. I teorin borde varje enskild lärare kunna sätta stopp för den ökade arbetsbördan. Tyvärr fungerar det inte i praktiken. Ökade krav från omgivningen, otrygga anställningar och mer administrativt arbete gör det svårt att få ekvationen att gå ihop.
Möjligheterna till att bestämma var, när och hur man ska utföra sina arbetsuppgifter när man inte har schemalagd undervisning kan ge den flexibilitet som behövs för att få livet att gå ihop. Men i stället för att underlätta vardagen har det utvecklats till flexibilitet att arbeta hur mycket som helst.
I rapporten, som baseras på en enkät, lyfts ett antal frisvar fram: En respondent konstaterar att ”min arbetstid är dygnet runt”, en annan säger att ”ständigt ökad administration inom såväl forskning som undervisning, men framförallt ökar också kraven från administrativa system utan att det ges nya resurser”.
På många högskolor saknas helt policy för hur mycket man förväntas vara tillgänglig. Många upplever att de ska vara tillgängliga dygnet runt för att svara på mejl och mobilsamtal. ”Ja, visst kan man stänga av tekniken, men inte förväntningarna från omgivningen. Man får till exempel dåliga kursutvärderingar (vilket påverkar lönen) och klagomål går till prefekten”, säger en person i rapporten. En annan person menar att e-posten har blivit som telefonen, och att kraven på direkt svar verkligen har ökat de senaste åren. Folk förväntar sig svar lika snabbt som om man ringde.
Dessutom vittnar många om att digitaliseringen i sig bidrar till stressen. Det finns sällan tid inlagd i planeringen för att ta hand om inkommande mejl eller hantera teknikproblem. Dessutom har mängden administrativa arbetsuppgifter för universitetslärarna ökat kraftigt.
Vissa av de administrativa arbetsuppgifterna är kopplade direkt till digitaliseringen medan andra arbetsuppgifter mer indirekt har överförts från administrativ personal till lärare och forskare. Den ökade arbetsmängden gör att tiden helt enkelt inte räcker till.
I syfte att förbättra arbetsmiljön på högskolor och universitet kräver SULF att arbetsgivarna genomför följande åtgärder:
•Arbetsgivaren måste se till att tjänstgöringsplanen är realistisk i förhållande till arbetsuppgifterna.
•Arbetsgivaren måste åtgärda bristerna i det systematiska arbetsmiljöarbetet, inklusive genomföra särskilda it-skyddsronder.
•Arbetsgivaren måste ha en löpande dialog med de anställda om förutsättningarna för arbetet och förbättra genomförandet av medarbetar-/utvecklingssamtal.
•Alla anställda måste veta till vem de ska vända sig med problem som är arbetsmiljörelaterade.
•Användarna måste engageras vid val och utformning av programvara och utrustning samt få tillräcklig utbildning för att kunna använda verktygen på bästa sätt.
•Det måste finnas en dialog mellan it-stödet och användarna så att användarna får rätt, snabb och effektiv hjälp när problem uppstår.
•Arbetsgivaren måste klargöra vilka regler och rutiner som gäller för tillgänglighet och servicenivå.
•Regler, rutiner, riktlinjer och policys behövs men ska gås igenom och revideras regelbundet samt förankras hos de anställda.
Universitetslärare utbildar dagens unga och den dåliga arbetsmiljön riskerar att påverka även studenterna och dessutom gå ut över utbildningskvaliteten. Nu krävs det krafttag från flera håll för att förbättra arbetsmiljön för universitetslärare och forskare. Långvarig stress är farlig och den kan göra människor sjuka, till och med allvarligt sjuka. Om inget görs åt arbetsmiljön på högskolorna så är sannolikheten stor att många kommer att byta till annat jobb utanför högskolan istället för att på sikt riskera sin hälsa.
Universitetslärare och forskare kan inte längre trolla med knäna eftersom de redan går på dem. Förändringar måste genomföras omgående. Det är dags att lätta på det akademiska skruvstädet!