I torsdags var det 75 år sedan fällde USA två kärnvapen över de japanska städerna Hiroshima och Nagasaki. Över 200 000 människor dog. Än idag behandlas strålskadade och deras avkommor för följderna av attacken.
Under de senaste decennierna har världens kärnvapenmakter investerat stort i sin kärnvapenarsenal. Årligen spenderas 73 miljarder på dessa vapen. I denna stund står 1 800 (av 14 000) spetsar redo att avfyras inom loppet av någon minut, med en total sprängkraft motsvarande 50 000 Hiroshima-bomber. Ett enda av dessa vapen kan urskiljningslöst utplåna en hel stad med miljontals invånare. Varje detonation får ödesdigra följder för hälsa och ekosystem i hundratals år. Ett kärnvapenkrig kan utlösas när som helst och det kommer att ske om vi inte nedrustar. Omkring en miljard människor riskerar då att dö av direkta effekter och i den efterföljande kärnvapenvintern, orsakad av gigantiska mängder sot i atmosfären. Civilisationen, såsom vi känner den, skulle gå under.
För tre år sedan röstade 122 stater inom FN:s generalförsamling ”Ja” till ett avtal som förbjuder kärnvapen. Två tredjedelar av alla länder i världen stöder avtalet, vars fundament trots vissa brister är rätt och relevant.
Det senaste året har säkerhetsläget beträffande kärnvapen försämrats avsevärt, bland annat genom att USA och Ryssland lämnar eller äventyrar flera nedrustnings- och kontrollavtal, som INF, Open skies och Start. Nästan ingen som helst debatt om detta förs i de nordiska länderna som traditionellt rätt aktivt har arbetat för fred och nedrustning. Inget av de nordiska länderna har undertecknat FN:s kärnvapenförbudsavtal. 84 procent av finländarna är av den åsikten att Finland bör underteckna avtalet, framgår det av en opinionsundersökning som närverket ICAN Finland (International Campaign to Abolish Nuclear Weapons) lät utföra 2019. I Sverige vill 85 procent av befolkningen att regeringen skall underteckna avtalet. En undersökning som 2019 genomfördes i de EU-länder vilka genom Nato har kärnvapen utplacerade på sin mark – Belgien, Tyskland, Italien och Nederländerna – visade att mellan 62 och 70 procent av befolkningen i dessa länder vill att deras regeringar ska skriva under kärnvapenförbudet.
De nordiska regeringarnas tvekan är svår att förklara men borde inte folkets tydliga ställningstagande för kärnvapennedrustning respekteras? Kärnvapnens illusoriska makt och ömsesidiga hot utgör en del av en fruktansvärd global relationslogik som måste förändras, inte accepteras.
Vi uppmanar och uppmuntrar de nordiska regeringarna att aktivt stimulera till en ökad dialog om nedrustning och att i brådskande ordning skriva under det kärnvapenförbud som röstats fram i FN, och som en stor majoritet av världens befolkning understöder. Det som Hiroshima och Nagasaki utsattes för får aldrig hända igen!