Den senaste tiden har det förts en debatt i media om ”minutstyrning” inom den kommunala hemtjänsten. Är det bra eller dåligt, eller är det ett sätt för kommunerna att få en rättssäkerhet inom hemtjänsten med möjlighet att kunna följa upp hemtjänsten och få svar på om de äldre fått det de är beviljade och har rätt till? Vi måste säkerställa kvalitetskrav som kan följas upp så att brukaren får en trygg och säker vård. Förbättringar krävs med de hemtjänstberättigades behov i centrum. Hemtjänsten behöver i stället fokusera på att brukaren får så hög personalkontinuitet som möjligt, en fast omsorgskontakt, säker vård och omsorg, och kvalitet på de utförda insatserna.
Minutstyrning är helt fel men är inte heller nödvändig att tillämpa. Det är fusk som måste kunna uppdagas. Fusk som leder till att våra äldre och andra i behov av vård inte får det de har rätt till. Fusk som kostar enskilda och skattebetalarna oacceptabla pengar.
Kommunen har både ansvar att som myndighet ta emot ansökningar om hemtjänst, ge avslag eller bevilja insatser enligt socialtjänstlagen, samt att vara arbetsgivare och utförare av hemtjänstinsatser, om brukaren har valt kommunen som utförare. När en Uppsalabo ansöker om hemtjänst, gör biståndshandläggare en utredning och fattar sedan ett beslut enligt socialtjänstlagen, om vilka insatser och hur många timmar som beviljats per månad. Biståndshandläggaren ska sedan ge information så att brukaren kan välja vilken utförare som passar denne bäst, privat utförare av hemtjänst eller kommunens hemtjänst, allt enligt Lag om valfrihet (LOV). Därefter ska brukaren och hemtjänstpersonalen tillsammans göra en genomförandeplan över hur insatserna ska utföras. Det är förstås brukaren som äger genomförandeplanen, inte utföraren.
För att säkra upp vilka insatser som utförs behöver tiden för insatsen registreras. Registreringen sker elektroniskt i brukarens bostad när personal är där. Biståndshandläggaren följer upp att de beviljade insatserna utförts och ska reagera om något inte stämmer. Brukaren får en hemtjänstfaktura för utförd tid och kan själv kontrollera denna. Registreringen bidrar också till att skapa en viss trygghet eftersom antalet hemtjänstpersonal i Uppsala per 14 dagar är oacceptabelt högt.
Om brukaren, anhörig eller personal ser att behoven förändras, så ska biståndshandläggaren kontaktas, som gör en uppföljning och en bedömning om någon förändring av den beviljade tiden ska ske. Handläggaren ska också ta reda på om brukaren är nöjd med hemtjänsten och om önskemål finns även stötta med ett byte av utförare.
Systemet med registrering av tid ökar trygghet för brukaren, och säkrar en uppföljning av brukarens beviljade tid. Det kan lätt hanteras utan att utföraren ska behöva planera ut exakta minuter för varje insats, vad kommer detta ifrån? Det är det de totala utförda timmarna under en månad som debiteras, inte vad som skett vid varje besök per dygn.
Innan registrering av tid infördes hade Uppsala kommun och andra kommuner inget tydligt system för uppföljning. Vid biståndshandläggarens uppföljning av synpunkter och klagomål samt även vid anmälningar om stölder hos brukaren, förekom ofta funderingar om hemtjänstpersonal varit hos brukaren eller ej.
Hemtjänsten har viktigare frågor att fokusera på, bland annat att planera så att brukaren får så hög personalkontinuitet som möjligt, en fast omsorgskontakt, säker vård och omsorg, och kvalitet på de utförda insatserna. Ansvariga chefer måste aktivt skapa en attraktiv arbetsmiljö och leverera hög kvalitet av hemtjänst. När både brukare och hemtjänstpersonal är nöjda finns få skäl att byta utförare av hemtjänst.
Avskaffa inte den verksamhetsstatistik som är framtagen som grund för uppföljning av om brukaren får sina behov tillgodosedda, om hemtjänstens kvalitet håller måttet, och om ersättning för hemtjänst betalas ut korrekt.