I morgon beslutar Regionfullmäktige om tillägg och ändringar i Regionplan och budget för 2020, ett beslut som påverkar alla länets invånare.
Uppsala län står inför stora utmaningar. Fram till 2030 väntas befolkningen öka till 430 000 invånare.
Det skapar möjligheter som fler jobb och högre skatteintäkter, men ökar även kraven på Region Uppsala – konsumtionen av hälso- och sjukvård väntas öka med 30 procent.
Den ekonomiska situationen är ansträngd. Om inte kostnadsutvecklingen bryts kommer det år 2027 att saknas 1,5 miljarder kronor i verksamheterna. En hållbar ekonomi är av största vikt för hela Region Uppsalas verksamhet. Utan en sund ekonomi, ingen sund verksamhet.
Region Uppsala förser i dag länets invånare med en förstklassig sjukvård, en välfungerande kollektivtrafik och ett rikt kulturliv. Vi arbetar för att stärka länet genom regional utveckling, infrastruktur och naturvård. Ska vi kunna fortsätta med det behöver ett antal svårigheter hanteras. Från Region Uppsala blågröna styre presenterar vi därför våra prioriteringar inför 2020.
På Akademiska krävs stora förändringar. Den ekonomiska prognosen har skrivits upp till omkring minus en halv miljard.
Samtidigt har den samlade produktionen inte ökat. Det har inte funnits tillräcklig ekonomistyrning för att få balans mellan kostnader och intäkter. Samtidigt har personalbrist inom kritiska områden och beroende av hyrpersonal gjort att produktiviteten inte ökat.
Därför kommer vi stärka ekonomistyrningen av sjukhuset. Behovet av det blir extra tydligt av höstens prognosmissar.
Transparensen och överblicken över kostnaderna måste öka för att nå en ekonomi i balans. En ny modell för styrning med inriktning på kvalitet tas fram och en treårig plan för att dämpa kostnaderna och få en ekonomi i balans, förändrade arbetssätt med förbättrad produktionsplanering och förbättrade patientflöden.
För att Region Uppsala ska kunna erbjuda en god hälso- och sjukvård och ett patientbemötande av hög kvalitet behöver vi stärka vår förmåga som arbetsgivare.
Brist på medarbetare får stora konsekvenser i form av stängda vårdplatser, inställda operationer och försämrad tillgänglighet och för de som arbetar i vården innebär brist på kollegor en sämre arbetsmiljö.
Därför ser vi nu över arbetstidsmodellerna på sjukhuset. Beskeden från medarbetare är att det inte fungerat på många håll. Arbetstiderna behöver kunna anpassas mer efter förhållandena på olika avdelningar, och efter olika medarbetares förutsättningar.
Därför har det nu tagits fram ett förslag på en poängbaserad modell, som ger större flexibilitet och underlättar att få ihop livspusslet.
För att lyckas behålla och attrahera medarbetare samt trygga kompetensutveckling är det avgörande att medarbetarna har goda möjligheter att vara delaktiga i förbättrings- och utvecklingsarbete. Det ska vara enkelt för medarbetare att kunna påverka och bidra med idéer om förändrade arbetssätt och kvalitetsutveckling såväl i den egna verksamheten som inom hela organisationen.
Det finns positiva exempel. Den kirurgiska utvecklingsavdelningen som startade förra året har testat nya arbetssätt som lett till kortare vårdtider för patienterna. Idékraft Akademiska, som startade på neonatal 2016 och spreds till hela Barnsjukhuset 2018, har gjort att man kunnat samla in och bättre ta vara på idéer från patienter, anhöriga och medarbetare på hur verksamheten kan förbättras.
Hälso- och sjukvården behöver reformeras i grunden.
Inte bara för att möta den förändrade demografin utan också för att öka tryggheten och likvärdigheten för alla invånare. Att veta att vården finns nära när man behöver den är viktigt. Hälso- och sjukvården behöver därför komma närmare alla invånare geografiskt och olika områden digitaliseras för att bli mer tillgänglig.
Reformen Effektiv och nära vård blir här mycket viktig. Reformen bygger på en omställning från sjukhusbunden vård till den nära vården i hela länet. Nya samverkansformer behöver utvecklas och vården ska styras till rätt nivå med tydligare uppdrag och roller för de olika vårdnivåerna.
Region Uppsala behöver utveckla en väl fungerande samverkan mellan sjukhus, primärvård och kommuner för att stärka individens möjlighet till rehabilitering och en sammanhållen vårdkedja.
Med dessa prioriteringar tar vi de nödvändiga stegen. För en ekonomi i balans, för att vara en så bra arbetsgivare som möjligt åt våra medarbetare, och för en effektiv och tillgänglig vård nära patienten.