Hannes Sjöberg, näringspolitisk expert Almega Serviceföretagen.
Svensk sjukvård står inför stora utmaningar. Vårdköer tyder på otillräckliga resurser. Svårigheter att rekrytera och behålla personal är signaler om brister i arbetsmiljön. Region Uppsala är inget undantag.
I dag är det snarare regel än undantag att vårdpersonal, till exempel sjuksköterskor, också måste utföra arbetsuppgifter som ligger utanför vården eller omvårdnaden. Det kan gälla städning, sanering, disk eller transporter. Detta är dock jobb som inte kräver särskild vårdutbildning. Därför är det möjligt att frigöra vårdresurser genom att låta andra sköta dessa vårdnära tjänster. En sjuksköterska som slipper sanera sängar, städa patienters toaletter eller förbereda måltider får mer tid till patienterna. Både vården och arbetsmiljön blir bättre.
Några regioner tillämpar redan detta arbetssätt – att låta vårdens proffs fokusera på vården och andra sköta servicen runtomkring. Region Skåne har från 2022 låtit två sjukhus testa metoden. I utvärderingen konstateras att försöket fallit väl ut. Tidigare var det svårt att rekrytera, år 2019 sökte ingen de lediga tjänster som utlystes. Under projektet nåddes full bemanning. Patientsäkerheten har ökat samtidigt som tiden som patienter behöver vara inlagda har minskat. Sjukfrånvaron bland sjuksköterskorna minskade med tio procent. Sammantaget blev effekten att sjukhusen kunde ta emot fler patienter. Antalet disponibla vårdplatser ökade i snitt med mellan 12 och 13 procent.
Utan tvekan skulle motsvarande arbetsfördelning ge positiva effekter även i Region Uppsala. Detta är förstås bara ett räkneexempel, men om regionen fick samma utfall som vid sjukhusen i Skåne skulle:
- ytterligare 22 sjuksköterskor vara i tjänst varje dag genom minskad sjukfrånvaro,
- ytterligare 95 vårdplatser vara disponibla.
Vi kan också utgå ifrån att det skulle bli lättare att rekrytera ny personal, och att färre skulle sluta när arbetsmiljön blir bättre. I Skåneprojektet ökade andelen sjuksköterskor som anser att de oftast eller alltid har tillräckligt med tid för patienternas behov från 57 till 96 procent.
Vinsterna med att renodla arbetsuppgifterna är uppenbara. Men det finns ytterligare fördelar med att upphandla de vårdnära tjänsterna från ett FM-företag (Facility Management). Dels innebär det fördelar för de medarbetare som får uppdraget att avlasta vården, dels kan regionen spara pengar – resurser som kan stärka vården ytterligare. De besparingar som gjorts i upphandlingarna beror främst på att leverantören har effektiva processer för hantering av personal, ekonomi, lokaler, det som brukar kallas för ”overhead”.
För medarbetaren blir den stora fördelen att få arbeta i ett företag där hon eller han ses som en specialist. När en sjukhusledning av naturliga skäl har huvudfokus på vården kommer en FM-leverantör att ha fokus på sina egna anställa, alltså servicepersonalen, dess trivsel och utveckling.
Förutom de omedelbara fördelarna finn det i längden ytterligare poänger med att anlita FM-företag. De specialiserade företagen utför samma uppdrag för flera andra beställare och har därmed erfarenheter som regionen kan dra nytta av. De innovativa idéerna kommer oftast från medarbetarna själva. En smart lösning kan snabbt spridas till alla sjukhus som anlitar företaget.
Region Uppsala lät nyligen utreda om städningen inom vården som i dag är upphandlad borde tas tillbaka i egen regi. Beslutet blev att förlänga upphandlingen. Men regionen beslöt samtidigt att se över möjligheten att utveckla vårdnära service för att avlasta vårdpersonal och främja kompetensförsörjningen. Frågan är om Region Uppsala har råd att tacka nej till denna möjlighet.