Det starka stödet för Donald Trump bland vita evangelikala kristna i USA har fått många att koppla samman evangelikal kristendom med högerpopulism. Naturligtvis är verkligheten mer komplex än ett direkt samband mellan dessa två.
I vissa kontexter verkar sambandet snarare vara det motsatta. I artikeln A Tale of Two Evangelicalisms tecknar kyrkohistorikern Joel Halldorf en bild av den evangelikala rörelsen i Sverige, frikyrkorörelserna, som politiskt markant skiljer sig från sin amerikanska dito. Med hjälp av statsvetaren Magnus Hagevis forskning pekar han på hur svenska frikyrkobesökare har en mer positiv inställning till invandring och det mångkulturella samhället, i förhållande till befolkningen i övrigt.
Andra menar att högerradikala idéer lever även inom den svenska frikyrkligheten, vilket religionshistorikern Tomas Poletti Lundström visat exempel på i Aftonbladet. En ledartext i den Uppsalabaserade tidningen Världen idag, som har rötter i församlingen Livets Ord, är ett av hans exempel. Ledartexten uttrycker konspiratoriska tvivel inför utfallet i det amerikanska presidentvalet 2020, menar han. Poletti Lundström fick mothugg av Magnus Hagevi som varnade för att spä på existerande fördomar genom att lyfta fram marginella företeelser som typiska för en religiös tradition, utan stödjande statistisk.
I min kandidatuppsats i statskunskap, Svensk frikyrklighet och högerpopulism: immun eller mottaglig?, har jag undersökt förekomsten av högerpopulistiska idéer på ledarsidor i tre viktiga evangelikala tidningar; Sändaren, Dagen och Världen idag. Inga högerpopulistiska idéer förekom på någon av tidningarnas ledarsidor år 2010. I stället fanns en stark opposition mot SD:s nationalism och migrationspolitik, grundad i argument som knöt an till kristna läror.
Tio år senare har bilden förändras. Förvisso bekräftar resultatet i stora drag Halldorf och Hagevis bild av svensk frikyrklighet. I både tidningen Sändaren och tidningen Dagen står motståndet mot den högerpopulistiska synen på invandring och nationalism fast, trots 2010-talets politiska utveckling. Samtidigt tycks det i Världen idag vuxit fram en högerpopulistisk tendens år 2021. Den tidigare migrationspolitiken beskrivs som ett hot mot den nationella sammanhållningen. Skulden för detta läggs på en korrupt elit som man menar saknar förankring i folkviljan.
Ledarsidan kombinerar vidare förslag för en kraftigt minskad invandring med argument för ett kristet ansvar för flyktingar på ett säreget vis. Världen idags vandring mot högerpopulism tycks ha skett hand i hand med KD. Partiets förändrade politik i frågor rörande invandring och brottslighet mottar inte samma kritik som hos tidningen Dagen, som också tycks identifiera sig med partiet hos vilka de delar en grundare i pingstprofilen Lewi Pethrus.
Tidningen Dagen publicerade nyligen sin valundersökning från sommarens frikyrkliga konferenser. Samfunden som arrangerar konferenserna har historiska kopplingar till Dagen och Världen idag. I opinionen dominerar KD med ett stöd på 40 procent, samtidigt som SD har ett lågt stöd på ynka 4 procent. C kvalar in som näst största parti med 12 procent, vilket statsvetaren Douglas Brommesson tolkar som sympati för en generösare migrationspolitik.
I undersökningen har Dagen även sorterat resultatet mellan de olika konferenserna. En intressant skillnad uppstår mellan Livets Ords Europakonferensen och det övergripande resultatet. På Europakonferensen har KD ett än starkare stöd på 50 procent, C endast en tredjedel av stödet motsvarande fyra procent, samtidigt som SD nästan är dubbelt så starka på sju procent.
I en allt mer sekulär samtidskultur är nidbilden av populistkramande fundamentalister bekväm att projicera på frikyrkliga väljare. Är man öppen för verklighetens komplexitet är det uppenbart att de svenska frikyrkorörelserna snarare tycks besitta en iögonfallande motståndskraft mot högerpopulismen. Lika sant är att den Uppsalabaserade tidningen Världen idag samtidigt visar prov på en parallell högerradikal tendens inom svensk frikyrklighet, som sträcker sig bortom en ensam ledarartikel.
André Casselbrant, pol.kand. i statskunskap