Behovet av höjd beredskap är inte ett argument för höjd skatt. Det finns gott om alternativa finansieringssätt som till skillnad från höjt skattetryck, inte skulle hålla tillbaka svensk tillväxt.
Vilken exakt nivå som är den rätta för försvarsbudgeten är inte Skattebetalarnas Förenings expertområde, men när finansieringsförslag presenteras som innebär ytterligare pålagor för skattekollektivet så måste vi säga ifrån. Pengar finns om rätt prioriteringar görs. Dambergs utspel om en beredskapsskatt är helt fel väg att gå.
Enligt Konjunkturinstitutets senaste prognoser är budgetutrymmet för nästa mandatperiod ungefär 168 miljarder kronor och fram till år 2025 är budgetutrymmet cirka 96 miljarder kronor. Alltså långt mer än vad som planeras att tillföras försvaret. Om finansministern bedömer att detta utrymme ändå inte räcker för att finansiera de ökade anslagen så finns det gott om pengar att hämta från utgiftssidan.
Fusk och slarv i välfärden kostar skattebetalarna åtminstone 18 miljarder kronor varje år. Dåligt utförda offentliga upphandlingar kostar ytterligare 100 miljarder kronor om året. Svindlande belopp av biståndsbudgeten hamnar varje år i orätta händer. En svällande offentlig sektor, som ägnar alltmer tid och skattepengar åt annat än kärnverksamheten, erbjuder goda möjligheter att hitta finansiering för en finansminister som är beredd att skära, prioritera och effektivisera. Vidare är den vidlyftiga satsningen på höghastighetståg, vilket skulle kosta skattebetalarna hundratals miljarder kronor, ett projekt som borde stoppas då investeringen inte är möjlig att räkna hem vare sig ekonomiskt eller miljömässigt.
Det sista som behövs är ytterligare pålagor på de svenska skattebetalarna, som redan i dag tyngs av det fjärde högsta skattetrycket och de näst högsta marginalskatterna bland OECD-länderna.
Höjda skatter hotar tillväxten. En politik för ökad tillväxt är en grundförutsättning för att över tid kunna finansiera nödvändiga satsningar. Att som finansministern föreslog på en pressträff den 10 mars, gå fram med en beredskapsskatt, vore tvärtom att bedriva en tillväxtfientlig politik.
Sverige har den fjärde högsta arbetslösheten i Europa. Detta borde vara en mycket högt prioriterad fråga för en finansminister. Med fler i arbete skapas tillväxt och förutsättningar för att kunna finansiera sådant som ett starkare försvar.
Svenska företag och hushåll är just nu svårt drabbade av höga drivmedelspriser och elkostnader samt stigande livsmedelspriser. Som plåster på såren presenterar regeringen otillräckliga skenlösningar i form av bidrag för vissa men inte alla och marginella kontantbidrag samt tillfälliga skattesänkningar. Den ena handen ger skorpsmulor medan den andra rensar bordet. De tillfälliga och marginella åtgärderna som presenteras överskuggas av de mycket negativa effekterna av den tillväxtfientliga beredskapsskatten. Att ytterligare tynga de svenska företagen och hushållen med en beredskapsskatt skulle förvärra en redan mycket bekymmersam situation.
Vad svenska hushåll och företag behöver är bättre förutsättningar för att leva, verka och skapa tillväxt över hela landet. Det förutsätter märkbara skattesänkningar på el och drivmedel samt på jobb och företagande. Detta kräver en finansminister som vågar prioritera.