Hållbar utveckling får inte vila på eldsjälar

Hållbar utveckling behöver få en mer central plats inom skolan, skriver Anna-Karin Johansson, Svenska Unescorådet.

Anna-Karin Johansson, Svenska Unescorådets generalsekreterare.

Anna-Karin Johansson, Svenska Unescorådets generalsekreterare.

Foto: Pressbild

Debatt2021-07-27 05:30
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Ett hållbart samhälle bygger på ett samspel mellan ekonomisk tillväxt, social inkludering och fungerande ekosystem. Detta kräver en omfattande omställning – från såväl industri som offentlig sektor. Hållbar utveckling kan inte vara något som eftersträvas av ett fåtal eldsjälar. Det måste byggas från grunden.

Om vi ska lyckas så behövs människor med kunskap, förståelse för samhällsfrågor och förmåga att tänka kritiskt och vara innovativa. Vi måste därför skapa ett utbildningssystem som främjar dessa egenskaper och då är utbildning för hållbar utveckling helt avgörande. 

Det krävs ett tydligt statligt ledarskap, men kommunerna har en viktig roll i att samordna arbetet mellan olika aktörer, främja ett brett spektrum av engagerade samhällsaktörer och hitta lokala lösningar. 

Att utbildningen har en central roll för hållbar utveckling är välkänt och utbildning för hållbar utveckling har en framträdande plats i FN:s hållbarhetsmål. Det är FN-organet Unesco som leder arbetet globalt och Unesco lyfter just vikten av gränsöverskridande samarbete och lokala lösningar som en nyckel till framgång. 

I dag pågår ett intensivt arbete inom området på global nivå. Unesco samlar för första gången in data om hur världens länder arbetar med utbildning för hållbar utveckling. Dessutom arbetar organisationen för att stärka nationella utbildningssystem och främja erfarenhetsutbyte. 

Detta arbete behöver svaras upp med fler och större satsningar även i Sverige. En grund finns redan på plats: hållbar utveckling finns med i läroplanen för hela skolan samt i högskolelagen. Likaså finns resurser och fortbildningsmöjligheter för lärare – här gör såväl myndigheter som civilsamhälle ett viktigt jobb. 

Studier visar dock att arbetet brister på många svenska lärosäten och skolor. Där utbildning för hållbar utveckling fungerar bra är orsaken alltför ofta att en eller flera eldsjälar driver arbetet, snarare än att perspektivet är väl förankrat i verksamheten. Det är naturligtvis viktigt med dessa engagerade individers insatser, men det blir sårbart och inte alltid långsiktigt.

Så vad behöver då göras? 

Skolorna behöver bättre stöd för att utveckla sätt att arbeta med hållbarhet över ämnesgränserna och utbildning måste bli en självklar del i allt arbete som rör hållbar utveckling. Regering och myndigheter behöver här stärka sitt arbete, samtidigt som kommunerna tydligare kan stötta upp lärare och skolor. 

Det finns flera goda kommunala exempel på detta. Göteborg har antagit riktlinjer för hur kommunens arbete med utbildning för hållbar utveckling ska organiseras och i Gävle har man slagit fast att utbildning för hållbar utveckling ska genomsyra all verksamhet inom utbildning. I Malmö stad har man utvecklat ett samarbete med andra aktörer, bland annat från civilsamhället, för att bli bättre på att inkludera barn och unga i klimat- och miljöarbetet. Den här typen av ledarskap är helt grundläggande för att hållbar utveckling ska integreras i utbildningen. 

Det här är ett arbete som kommer att ta lång tid men just därför måste vi nu kavla upp ärmarna och börja. Utbildning för hållbar utveckling är ett viktigt redskap för att skapa ett hållbart sätt att leva – och kommunernas ledarskap är avgörande för att vi ska lyckas.