Österbybruk, Lövsta, Forsmark, Harg, Dannemora, Gimo och Rånäs – I Uppsala län finns många vackra och välbevarade bruksmiljöer. Vår unika kultur- och industrihistoria har goda förutsättningar att platsa bland UNESCO:s världsarv. Bruken utgör – enskilt och tillsammans – en ovärderlig del av berättelsen om och förståelsen för svensk historia, svensk industrialisering, svenskt välstånd samt Sveriges tidiga, starka och gynnsamma band till kontinenten. Bland kulturskatterna med hög autenticitet och integritet finns till exempel Österbybruks bevarade vallonsmedja och den unika Cahmanorgeln i Lövstabruks kyrka från 1728.
Bruken är också en sällsynt länk av kontinuitet in i dagens moderniserade Sverige, då vissa av bruken än i dag har betydelse för svensk näringsverksamhet. Bruken är såväl arkitektoniskt stilbildande byggnadsverk som goda exempel på den industrihistoria som byggt Sverige till vad det är i dag, och de är än i dag representativa för vår kultur och vårt samhälle.
Bruken har även påverkat det landskap som vi ser. Hade exempelvis inte Gimo-dammen anlagts av bruket så hade vi inte heller haft en konstgjord sjö med befintliga badplatser i dag. Inte heller hade vi på nära håll kunnat promenera i de engelska trädgårdarna med starka kopplingar till såväl England som Italien.
Sverige har i dagsläget 15 världsarv av världens totalt 1154 listade platser. Det kan jämföras med Norges 9 eller Frankrikes 41. Vårt första svenska världsarv var Drottningholms slottsområde, som upptogs 1991. Det senaste, som tillkom 2012, var Hälsingegårdarna. Det har blivit dags att lägga våra bruk till UNESCO:s lista.
Världsarvslistan grundar sig på FN-organet Unescos konvention till skydd för världens natur- och kulturarv, som antogs 1972. Sverige undertecknade konventionen 1985 och har därmed, tillsammans med världens andra länder, frivilligt åtagit sig att skydda de egna världsarven för all framtid.
En ansökan om världsarvsstatus måste självklart beredas och förberedas väl, i samråd och samförstånd med de många ägare och aktörer som i dag är inblandade i den dagliga driften och underhållen av bruken. Engelsbergs bruk, vid sjön Åmänningen strax utanför tätorten Ängelsberg i Fagersta kommun, har tidigare genomgått den resa som våra uppländska bruk nu kan påbörja. Här kan både inspiration och idérikedom hämtas.
Världsarvsstatus för bruken skulle innebära att Upplands viktiga roll i svensk industrihistoria lyfts fram, men även innebära en enorm potential för vår besöksnäring. Fler internationella och nationella besökare skulle gagna vår uppländska landsbygd. Det skulle ge stadga och ett ramverk för brukens förvaltning, och skydda och bevara dessa unika miljöer för kommande generationer.
Att erhålla världsarvsstatus är en lång process, men inget stoppar klockan. Ett första steg bör vara att ge Länsstyrelsen i uppdrag att utreda förutsättningarna tillsammans med Riksantikvarieämbetet och brukens många ägare och intressenter. Liksom våra förfäder förmådde att genom långsiktiga investeringar skapa bestående värden borde vi klara av detsamma. Inte heller Rom byggdes som bekant på en dag.