Att vara chef i samhällsbyggnad är roligt och viktigt på riktigt. Men det finns också inslag i jobbet som är problematiskt. En sådan sak handlar om korruption.
För att fungera som chef i den här branschen krävs en mycket tydlig rågång mot allt som kan likna korruption. Oseriösa krafter kan locka med mutor och det är lätt att hamna i en beroendeställning som gränsar till kriminalitet. Ofta handlar det om byggprojekt som är under tidspress. Det en otäck insikt att man som chef i Sverige kan behöva hålla organiserad brottslighet stången. Sverige är långt ifrån skonad från korruption, varken på hemmaplan eller på den globala marknaden.
Skälen är tydliga och handlar om att branschen har kapitalintensiv verksamhet med attraktiva varor och tjänster i omlopp. Lösningarna är också tydliga: en central sådan är visselblåsning.
Korruption har varit ett problem i branschen i decennier och byggande toppar sedan länge mutbrottsstatistiken. Därför är det ytterst beklämmande att ta del av svar från 2 000 samhällsbyggnadschefer som visar att möjligheterna att rapportera utan risk för repressalier brister stort.
Nära hälften av alla chefer inom samhällsbyggnad, 45 procent, rapporterar i en anonym undersökning genomförd av Novus att medarbetare och chefer inte har tillgång till en fungerande visselblåsningsfunktion. Det kan vara för att den man förväntas anmäla misstankar om oegentligheter till är en nära kollega, vilket självklart inte är ett konfidentiellt system.
Ännu värre är att drygt en femtedel av cheferna inte kan utesluta att visselblåsare bestraffas.
Om inte ens cheferna kan eller vågar visselblåsa kan vi vara ännu säkrare på att deras medarbetare inte gör det.
Jämfört med hur cheferna besvarade samma frågor 2019 har problemen förvärrats. Färre chefer anser att det är möjligt att visselblåsa tryggt och fler att de inte kan det. Fler svarar att de det senaste året bevittnat misstänkt korruption.
Detta är tydliga bevis på att det krävs ett större engagemang från företagsledningar och styrelser i samhällsbyggnadssektorn.
Den 15 april meddelade Regeringskansliet att man fattat beslut om en lagrådsremiss om genomförande av EU:s visselblåsardirektiv. Förslaget innebär att skyddet för de som larmar om missförhållanden på sin arbetsplats förstärks. Lagen föreslås träda i kraft den 17 december i år.
Som arbetsgivarens företrädare är chefer sällan för en ökad kontroll genom lagstiftning.
Den nya lagen om trygg visselblåsning är tvärtom ett uppmuntrande inslag i antikorruptionsarbetet. Därför ställer sig näringslivsorganisationen Institutet Mot Mutor och Byggcheferna med 17 000 chefer som medlemmar, bakom förslaget om förstärkt lagstiftning på detta område. Chefer vill kunna ta ansvar genom att rapportera om oegentligheter och verka i en bransch som tål granskning och agerar efter sunda affärsprinciper. Efter decennier utan att komma till rätta med problemen tvingas vi inse att det tyvärr är en nödvändig lag.
Fungerande visselblåsningskanaler är grunden för ett korruptionsfritt samhälle. Utan dem lever näringsliv och samhälle i en falsk trygghet och blindhet som får långtgående konsekvenser för förtroenden människor emellan.
Därför välkomnar vi det nya lagförslag som väntas träda i kraft om åtta månader, en lag med krav på att den som larmar inte ska kunna bestraffas utan att det får konsekvenser.
Den kommer att underlätta för chefer att ta ansvar och vara en viktig byggsten för den transparens som är nödvändig för att utrota mutor och korruption i en samhällsviktig bransch.