Uppsala kommun har ett mål om att upphandla 100 procent ekologisk mat. Väldigt mycket forskning, kommunens civilförsvarsuppdrag och lantbrukets praktiska kunskaper talar för att det är en oklok ambition.
Jag anser att Uppsala kommun nu bör uppdatera målsättningen kopplat till ekologisk mat och ändra det till 50 procent ekologisk mat och 50 procent mat som producerats enligt de regler och lagar som gäller för svenska lantbrukare.
Ingen människa ifrågasätter att mat och dryck är bland våra viktigaste energikällor. Det är livsavgörande energikällor. Människans klimatpåverkan måste tveklöst begränsas för att avvärja en planetär katastrof i takt med att vi snart blir tio miljarder människor på vår jord. Efterfrågan på mat förväntas öka med drygt 50 procent till år 2050. År 2050 kämpar också flera lokalt aktiva partier för att Uppsala ska ha över 100 000 fler invånare. På endast 30 år får Uppsala kommun ett ännu svårare civilförsvarsuppdrag än i dag då 325 000 munnar i krissituationer ska kunna mättas, i stället för 225 000.
Det ekologiska jordbruket representerar en tydlig målkonflikt.
Obrukad natur, som skog, binder kol och motverkar därmed klimatförändringarna. Men när jordbruket breder ut sig sker det till exempel på kolsänkornas bekostnad. Den förlusten, tillsammans med de utsläpp som själva jordbruket medför, utgör 20 till 25 procent av växthusgasutsläppen, enligt en vetenskaplig studie som nyligen publicerats i den mycket välansedda tidningen Nature. För att klara det ökande behovet av mat är det viktigt att jordbruket bedrivs yteffektivt. Ekologisk matproduktion är inte yteffektiv. Ekologiska grödor ger mindre skördar och kräver mycket mer yta än konventionellt odlad mat.
Många relevanta forskare har kraftigt ifrågasatt ekologiskt jordbruk.
Bland andra flera sakkunniga kopplade till Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, i Uppsala har länge varit kritiska mot ekomaten som de anser varken är giftfri eller klimatsmart. De hävdar också att den inte är nyttigare och att den läcker lika mycket näringsämnen till grundvattnet som vanliga grödor. De har särskilt fört fram att ekologisk odling är ett stort slöseri med mark. Att Uppsala kommun i ljuset av dessa insikter ska ha ett mycket högre mål om ekologisk mat än den rödgröna regeringen är oklokt. Det är inte minst oklokt i ljuset av att Sveriges kommuner nu också fått ett större ansvar för den civila försvarsförmågan. Den svenska krisberedskapen måste kraftigt förstärkas, det inkluderar Uppsala kommun. I en värld där ”just in time” leveranser av de flesta varor är en verklighet blir en stor krissituation kopplad till matförsörjning snabbt ett stort problem för våra invånare.
Förmågan att yteffektivt, och miljövänligt, kunna producera mat är därför mycket viktig.
Sveriges nationella ambitionsnivån är att 60 procent av maten inom offentlig sektor ska vara ekologisk år 2030. Det finns gott om skäl för Uppsala kommun att omformulera målen kopplade till upphandlad ekologisk mat. Jag delar ovan forskares kritik om att dagens målsättning är en oansvarig omställning. På bara 30 år har vi en prognosticerad global efterfrågeökning av mat på 50 procent, en planerad befolkningsökning i Uppsala på över 40 procent och Uppsala kommun har nu ett viktigt civilförsvarsuppdrag, detta talar för en förändrad målsättning.
Det är värdefullt att ha förmågan att ändra sig när det finns goda skäl att göra det. Uppsala kommun har många skäl till att ändra målsättningen om att ekologisk mat ska utgöra 100 procent av kommunens inköpta mat.
Som vanligt tar Miljöpartiet ett globalt perspektiv på hur problem ska lösas.
Och Sveriges befolkning ska vara världens testmiljö för att ställa om. Det är inte alltid klokt. Svaret från MP:s Rickard Malmström, kopplat till en debatt 25/3 om att revidera målsättningen i Uppsalas kommunfullmäktige, vittnar om partiets oförmåga att också se till närsamhällets bästa. Jag är mycket stolt över att Uppsala kommun länge haft en bred politisk enighet om höga förbättringsambitioner inom miljö- och klimatpolitiken. Redan under alliansens ledarskap fick Uppsala 2013 Världsnaturfondens (WWF) erkännande som Sveriges bästa klimatstad, och vi blev nästan världens bästa. Den breda politiska enigheten om det ambitiösa miljö- och klimatarbetet fortsätter och 2018 fick vi åter erkännandet av WWF som bäst i Sverige och lyckades också utses som bäst i världen.
Vi ska fortsätta detta viktiga och ambitiösa arbete, men det ska göras klokt. Det är positivt att våra höga förbättringsambitioner skapar nya affärsmöjligheter för innovativa miljöförbättrande tekniker och metoder.
Det är självklart att vi ska fortsätta att arbeta med att minska matsvinnet och att vi även av hälsoskäl med fördel kan äta lite mindre kött än vi i dag i genomsnitt gör.
Dagens målsättning om 100 procent ekologiska matinköp inom Uppsala kommun är dock ur Uppsalas perspektiv en oklok målsättning.
Stefan Hanna, kommunalråd, partipolitiskt obunden