För snart fyra år sedan gick vi landshövdingar i Uppsala, Gävleborg och Stockholms län ut med en debattartikel om fyrspårssatsningen. Då uppmärksammade vi att planeringen för fyrspår måste komma igång. Projektplaneringen har nu startat, vilket måste ses som en stor framgång. Nu är det av yttersta vikt att finansieringen av fyrspårsprojektet säkerställs utifrån de planer och avtal som redan är beslutade. Vi anser att det är både naturligt och rimligt att regering och riksdag ger Trafikverket de ekonomiska medel som behövs för att möjliggöra fyrspårssatsningen. Om bygget av fyrspår mellan Uppsala och Stockholm inte blir av, kommer det att få allvarliga konsekvenser, inte bara för utvecklingen i våra län, utan även för stora delar av landet.
Mellan Uppsala och Stockholm finns landets mest trafikerade tågsträcka med cirka 16 000 passagerare som reser söderut och drygt 7 000 passagerare som reser norrut varje dag. Dessutom har vi Arlanda som både arbetsplats och internationell flygplats. I Trafikverkets nationella plan för 2018–2029 är målet med Ostkustbanan och fyrspåret att öka kapaciteten och robustheten på järnvägen mellan Stockholm och Uppsala. Om man bortser från det senaste året och covid-19, är arbetspendlingen mellan Uppsala och Stockholm och även vidare norrut mot Gävle stor, och den förväntas öka ytterligare då Stockholmsregionen och Gävle ständigt växer.
Men det är inte bara sträckan mellan Uppsala och Stockholm som är viktig i sammanhanget, utan satsningen på fyrspår är betydelsefull också i ett vidare geografiskt perspektiv. Uppsala fungerar i dagsläget som en flaskhals, eftersom alla tåg norr om Arlanda måste dela på två spår. Vid en utbyggnad till fyra spår kan sträckan trafikeras av godståg, fjärrtåg och pendeltåg samtidigt. Fyrspåret blir på detta sätt en länk för både arbetspendling, fjärresor och godstransporter till Arlanda och Stockholm med tåg från Norrland, Dalarna och Uppsala län. Fyrspårssatsningen är en förutsättning för vidare utbyggnad av Ostkustbanan. Det är mycket viktigt att finansieringen av Uppsala Central och flytt av Gävle godsbangård säkras som en del i denna helhet.
Uppsala, Knivsta och Gävle kommun har avtal upprättade med staten, där ökat bostadsbyggande är en del av överenskommelsen. Kommunerna har redan kommit långt i sin planering om byggande av bostäder. Från både de berörda kommunerna och regionernas sida satsas för närvarande avsevärda pengar och resurser för att järnvägsutbyggnaden och samhällsplaneringen i övrigt ska gå i takt och bli hållbar.
Särskilt strategiska är stadsmiljöavtalen vars syfte är att främja hållbara stadsmiljöer. Framförallt Uppsala kommun och Region Uppsala är beroende av dessa för det kapacitetsstarka kollektivtrafikstråket från Uppsala Central, via Gottsunda, till den tänkta stationen Uppsala Södra i Bergsbrunna. I den nationella planen för transportsystemet 2018–2029 finns en miljard kronor per år till stadsmiljöavtalen. Åtgärder som det söks stöd för och motprestationer ska vara genomförda senast under 2029. Finansieringen genom stadsmiljöavtalen är helt avgörande för både Uppsala kommun och Region Uppsala.
I regeringens direktiv till Trafikverkets inriktningsunderlag, som precis varit ute på remiss, föreslås att förslagen ska utgå från nuvarande anslagsnivå, där prioritering av underhåll och klimatmålen står i fokus. Trafikverkets utgångspunkt är att det är mest effektivt att först vårda det man har, men även att hårda prioriteringar kommer att krävas. Vi landshövdingar i Uppsala, Gävleborg och Stockholms län delar bedömningen att det befintliga infrastruktursystemet behöver underhållas. Men vi ser också att en infrastruktursatsning med fyrspår är absolut nödvändig för våra läns framtida utveckling. Vi förordar att planeringsramen ska utökas med 20 procent inom planperioden 2022–2033 och att nya stambanor ska lyftas ur och finansieras utanför planen.
Enligt statens avtal med kommunerna i regionen ska hela den nya fyrspårsdragningen vara klar 2032–2034. Statens signaler måste vara tydliga och ge förutsägbarhet så att kommuner och regioner kan fatta nödvändiga beslut. Att fyrspårsavtalet genomförs enligt plan är viktigt både i ett regionalt, storregionalt och nationellt perspektiv. Och som statens företrädare på regional nivå utgår vi ifrån att staten lever upp till sitt åtagande.