Den svenska dataspelsbranschen har under en längre tid varit en av Sveriges snabbast växande branscher i fråga om omsättning och arbetstillfällen. Sedan 2012 har den fullt ut digitaliserade branschen ökat sin omsättning med drygt 560 procent, från 3,7 till 24,5 miljarder kronor. I dag när nästan alla företag i varje bransch försöker hitta sätt att dra nytta av digitaliseringen vill vi visa på dataspelsbranschen som föregångare, riktmärke och förebild. Orosmoln finns dock om branschens fortsatta internationella konkurrenskraft där talangattraktion är kritiskt viktigt.
I en färsk rapport till Entreprenörskapsforum beskriver vi utvecklingen från arkadspel och konsoler till hur allt snabbare bredband medförde renodlat digitala företag. Dataspelsbranschen skapar strategisk nytta genom en unik affärsmodell väl värd att ta efter:
Det handlar om att skapa fullt ut digitala innovationer. Att företagets produkt är digital och används i en digital miljö. Dataspelsbranschens produkter (spel) gör det möjligt för användare i den externa miljön att ansluta sig till de interna innovationsprocesserna. Välorganiserad kan en sådan strategi öka livslängden för innovationen och ha en positiv effekt på lönsamheten. Denna logik finns i några av världens största företag, exempelvis när man lyssnar på musik (Spotify), tittar på tv (Netflix) eller delar bilder (Instagram).
Genom att skaffa sig engagerade användare med motivation att bidra till innovationsprocesserna kan företag känna av marknadens preferenser, något som kan bli avgörande för deras framgång. Det handlar också om ett gränslöst företagande, att produktion och marknad bör ha få, eller inga, geografiska begränsningar. Det ska inte krävas fysisk närvaro på utländska marknader och vare sig formella eller informella institutioner bör ha en särskilt stor inverkan på internationaliseringen.
Därtill bör en spridning av de digitala företagens logik och teknik främjas. Dataspelsföretagen präglas av gamification, att göra verksamheter mer lustfyllda. Det är tydligt hur skolans pedagogik allt mer kommit att präglas av dataspelslogik, att barnen lär sig läsa och räkna via dataspel. Genom att utnyttja lekfull logik, grafik och teknik kan företag och organisationer alltmer styra konsumenter, patienter och medborgare.
Dataspelen har helt tagit steget ut från spelhallar och pojkrum och är nu föremål för tunga investeringar på de globala marknaderna. För att fortsättningsvis förbli innovativa och driva den internationella utvecklingen behövs dock stimulanser och stöd för forskning och utveckling, FoU. Regeringen införde 2014 en nedsättning av sociala avgifter för FoU-arbete vilket uppskattades i branschen. Ytterligare stimulanser och skattereduktioner är onekligen önskvärda. Att utöka möjligheten för dataspelsföretag att få exportkrediter för att stödja internationaliseringen står också högt på önskelistan.
Även om företagandet är gränslöst för den svenska dataspelsbranschen finns en uppenbar geografisk problematik när det kommer till rekrytering av personal. Trots en framstående spelutvecklarutbildning råder det brist på kompetens. De svenska dataspelsföretagen måste ges möjlighet att attrahera de bästa talangerna från andra länder med en ökad smidighet och flexibilitet i att anställa. Dessutom behöver kompetensutvisningar på grund av orimliga krav på utlandsrekryteringar kraftigt minska. Branschföreträdare vittnar även om stora svårigheter när det gäller bostäder och arbetstillstånd och kritik framförs mot alltför långsamma byråkratiska processer.
Det finns en oro bland företagen för hur branschen ska upprätthålla en stark internationell konkurrenskraft när utvecklare väljer bort Sverige.
En trend som stärkts de senaste två åren är att svenska företag etablerar sig och anställer utomlands. Därför är det är hög tid att satsa på att dataspelsbranschen utvecklas inom Sverige och ges möjlighet att sprida sin unika affärsmodell till fler branscher. Det ger en lustfull utveckling som vi alla vinner på!