Det första Äret för Uppsala kommuns nya omsorgsnÀmnd Àr snart till Ànda. MÄnga hade förhoppningar efter valet att de nya politikerna skulle utnyttja sin makt och vilja att ta ansvar och ge sina medborgare deras funktionsrÀtt utifrÄn den nationella lagstiftningen, den starka rÀttighetslagen LSS och andra relevanta lagar och föreskrifter.
För första gÄngen efter de mÄnga Är jag kritiskt kommenterat situationen för personer med funktionsnedsÀttning i Uppsala kan jag uttrycka en glÀdje över att detta ansvar verkligen har tagits pÄ ett par viktiga punkter.
Kommunrevisionen framförde i början av Äret kritik över den tidigare nÀmndens bristande uppföljning av hur beslutat stöd genomfördes och följdes upp. Den nya nÀmnden gav förvaltningen i uppdrag att utforma ett styrdokument som svarade mot kommunrevisionens krav. Det normerande dokumentet Följa upp beslut trÀdde i kraft i augusti 2023. Det stÀller mycket tydliga krav pÄ hur utförarens uppdrag ska följas och utvÀrderas. Denna rutin kommer att ha stor betydelse nÀr den vÀl kommer igÄng.
Det Àr av stor betydelse för den enskildas möjlighet att hÀvda sin rÀtt inför ansökningar om fortsÀttning av givet stöd eller förÀndrat stöd att ha kunskap om utförarens uppfattning om hur uppdraget har fullföljts, hur kvalitet och mÄl med insatsen har tillgodosetts och vilka avvikelser och klagomÄl som framförts. Det Àr naturligtvis absolut nödvÀndigt att den ansvarige delegaten, det vill sÀga handlÀggare för Àrendet, har dessa uppgifter. Annars kan inte objektivitet och saklighet eller andra vÀrden som tillgodoser rÀttssÀkerheten garanteras. En sÄdan uppföljning kan Àven ge upplysningar om hur behov förÀndrats.
Ett andra nytt, normerande dokument Àr Synpunktshantering 2023-07-05. Det ersÀtter den tidigare Riktlinje för synpunktshantering, felanmÀlan, avvikelser och servicemÀtning frÄn 2017. En viktig nyhet Àr möjligheten att lÀmna förslag utifrÄn synpunkter och klagomÄl. Hittills har det varit mycket svÄrt att fÄ sitt Àrende prövat i omsorgsnÀmndens individutskott om man tycker att handlÀggningsprocessen inte följer reglerna.
Delegationsordningen regleras utifrĂ„n Kommunallagen SFS 2017:725. Tre lagregler Ă€r sĂ€rskilt aktuella nĂ€r det gĂ€ller medborgarens rĂ€tt att kunna pĂ„verka sin situation genom att vĂ€nda sig till de ytterst ansvariga politikerna. âEn nĂ€mnd fĂ„r uppdra Ă„t ordföranden, eller en annan ledamot som nĂ€mnden har utsett, att besluta pĂ„ nĂ€mndens vĂ€gnar i Ă€renden som Ă€r sĂ„ brĂ„dskande att nĂ€mndens avgörande inte kan avvaktasâ (39 §). BeslutsrĂ€tten fĂ„r inte delegeras nĂ€r det gĂ€ller âĂ€renden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de Ă€r av principiell beskaffenhet eller annars av större viktâ (38 § punkt 3) och inte heller âĂ€renden som vĂ€ckts genom medborgarförslag och som lĂ€mnats över till nĂ€mndenâ (38 § punkt 4).
BrÄdskande Àrenden Àr ibland aktuella men enligt min erfarenhet Àr det svÄrt för den enskilda att fÄ sitt Àrende prövat i individutskottet pÄ grund av principiella skÀl. Det Àr politikerna som avgör vad som kan vara principiella skÀl. I en nyligen avslutad studiecirkel i StudiefrÀmjandets regi, som jag ledde, behandlade vi denna möjlighet.
Ett sjÀlvklart förslag till omsorgsnÀmnden Àr dÀrför att tala om vilka grundlÀggande principer som kan vara aktuella med anledning av delegationsordningen 38 § punkt 3 för att stÀrka den enskildas funktionsrÀtt. VÀrdegrunderna i LSS, SoL och nya förvaltningslagen kan ge god vÀgledning. Och frÄn FunktionsrÀtt Uppsala kan nÀmnden fÄ avidentifierade Àrenden som visar pÄ vanligt förekommande problem med rÀttssÀkerheten. Och som kanske Àven kan leda till medborgarförslag.
OmsorgsnÀmnden kan dÄ utnyttja sin makt att stÀrka den enskilda genom sin kunskap och sin vilja att följa nationellt givna avsikter och dÀrmed bistÄ sin förvaltning om det behövs ytterligare normerande dokument för att tydligare följa det givna nationella regelverket.