Stadsbyggnadsförvaltningen i Uppsala kommun har nyligen i en teknisk rapport sammanfattat arbetet gällande anläggandet av en stor bro över Fyrisån och en mindre sådan söder om Nåntuna. Kommunen har lämnat rapporten till en samrådskrets i södra Uppsala som de antar kan bli särskilt berörda av arbetet. Samrådet syftar till att informera och inhämta synpunkter från åtminstone ett fåtal kommuninvånare och organisationer. Det föregår ansökan till Nacka tingsrätt, Mark- och Miljödomstolen, om tillstånd för anläggande av broarna tillsammans med en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt miljöbalken.
Byggprocessen styrs av ett starkt kontroversiellt beslut att etablera ett nytt kollektivtrafikstråk som möjliggör spårväg över Fyrisån. Detta beslut styrs i sin tur av ett avtal mellan några kommunpolitiker i Uppsala och staten strax före valet 2017, och som har ingåtts utan demokratisk förankring hos folket.
Området som utgör samrådskretsen är mycket begränsad och exkluderar närboende i större delar av södra Uppsala. Valet av en sådan begränsad samrådskrets är inte acceptabel. Byggandet av broarna kommer att innebära mycket betydande miljöpåverkan. Potentiellt kommer det att har en stor betydelse för alla som är anslutna till det kommunala dricksvattnet, det vill säga de flesta Uppsalabor.
Miljöpåverkan gäller särskilt den 850 meter långa bron över Fyrisån med 15 brostöd och en höjd mellan 12 och 16 meter över ån (se bilden). Det medför risker för en av Sveriges viktigaste grundvattenförekomster i Uppsalaåsen väster om ån som har ”extrem/hög känslighet” för grundvattenkvaliteten. Beroende av höjden och längden av denna bro krävs stora schaktdjup för flera av brostöden, sannolikt intill grundvattenmagasinet, och ger upphov till höga risker för kontaminering av grundvatten.
Byggandet har också grundvattenpåverkan öster om ån. Vidare kan man nämna att brons storlek skulle medföra ett utomordentligt förfulande av landskapsbilden i ett naturreservat (Årike Fyris) och kommer att påverka kulturmiljön. Byggprocessen skulle ge också upphov till kraftiga bullerstörningar på bägge sidor av ån inom ett område betydligt större än det som ingår i samrådskretsen.
Rapporten presenterar i stort sett ingen information gällande konkreta åtgärder för att minimera miljöpåverkan utan i stället bara refererar till framtida utredningar. Det finns många exempel i rapporten: 1) Utredning av riskbedömning för grundvatten omkring spårvagnssträckan öster om Ultuna (delsträcka D). 2) Utredning av teknisk lösning för att undvika flöde av grundvatten uppåt längs pålarna och potentiell vattenförorening. 3) Utredning av markavvattningsföretag väster om Fyrisån. 4) Utredning av åtgärder för att begränsa bullerstörning, och påverkan av landskapet och kulturmiljön, osv. Vi är i stort sett på samma kunskapsnivå nu som när Länsstyrelsen yttrade sig över förslaget till den fördjupade översiktsplanen för de Sydöstra stadsdelarna inklusive Bergsbrunna (FÖP), och bedömde att broförbindelsen är ogenomförbar.
Samrådsunderlaget är som många andra bara ett ”spel för galleriet”. På grund av bristen på konkreta lösningar för att minimera miljöpåverkan är rapporten helt enkelt inte anpassad för konstruktiva synpunkter. Politiker och tjänstemän initierar samråd innan kritiska utredningar är klara och utan att vara seriöst intresserade av att höra vad folk tycker i frågan.
Uppsala kan bara invänta att ta del av miljökonsekvensbeskrivningen som ska skickas med ansökan till Mark- och Miljödomstolen. Ansökan ska kungöras i UNT så att de som önskar kan ta del av vad som planeras och har möjlighet att lämna synpunkter under remisstiden.
Förhoppningsvis skickar domstolen en remiss till en statlig myndighet med kompetens inom hydrogeologi, och inte skickar en remiss till Uppsala Vatten AB på grund av jäv. Styrelseordförande för Uppsala Vatten AB är Rickard Malmström (MP) som har varit starkt politiskt aktiv för utveckling av de Sydöstra stadsdelarna i Uppsala och behovet av en bro över Fyrisån.