I dag väljer kommunfullmäktige ett nytt styre för Uppsala. Sannolikt blir det en ohelig allians mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och det nya partiet Utvecklingspartiet Demokraterna. Att Uppsala ska styras av ännu en oväntad konstellation av partier, på samma sätt som efter valet 2018, är kanske mest överraskande. Det blir hursomhelst en intressant konstellation att följa under den kommande mandatperioden.
I framtiden kan det nog bli mer regel än undantag att oheliga allianser bildas i kommuner och regioner. För mig känns det underligt att inte sitta i fullmäktigesalen och vara med i denna process eftersom det varit en del av mitt liv de senaste tjugotre åren.
Dagens Uppsala är ett helt annat än det Uppsala där jag deltog i mitt första kommunala möte år 1999 i dåvarande kommundelsnämnden Gamla Uppsala. Förändringen handlar inte bara om att det har tillkommit nya människor, hus och gator, utan även om hur det politiska samtalet och media har förändrats. Politiska partiers ideologiska positioner har förflyttats och väljarna känner sig med rätta ofta vilsna.
Hur har Uppsala utvecklats den senaste mandatperioden? Med Liberalerna i spetsen har kommunen lyckats redovisa ett överskott motsvarande en miljard per år, låneskulden per invånare har minskat de senaste två åren, soliditeten ökat, och NKI (nöjdkundindex) relaterad till olika nämnders verksamheter är hög. Kanske är det bästa resultatet att många människor som tidigare levde på försörjningsstöd har börjat arbeta eller studera.
I dag har vi rekordlåga kostnader för försörjningsstöd och rekordmånga människor i olika insatser. Kommunen lockar hit investerare och arbetskraft samtidigt som vi bygger ut samhället. Det är ett dynamiskt och attraktivt Uppsala vars styre de senaste åren satt tillväxt och välfärd i främsta rummet.
Det nya styret ska förvalta en kommun som lockat miljardinvesteringar från näringslivet. Många av våra stora Life Science-bolag, som Cytiva, Thermo och Fresenius, satsar stort i Uppsala. De menar att platsen Uppsala i kombination med kommunens goda kompetensförsörjning och forskning, våra två universitet, många bra underleverantörer och ett innovationsstöd i världsklass är en bra grogrund för fortsatt expansion och investeringar.
Nu senast satsade Galdermas på ny produktionslina med en investering på två miljarder; ägarna uttrycker det som att det inte fanns några alternativ till Uppsala. Det var här man ville fortsätta investera. Uppsala står sig alltså väl i konkurrens med många andra kommuner och områden, inte bara i Sverige utan även i Europa. Jag är medveten om att det finns utrymme för förbättringar, det visar bland annat den enkät från Svenskt Näringsliv som 193 företagare av 22 000 företagare i Uppsala svarat på. Det är viktigt att allas perspektiv bemöts och tas tillvara.
Men vad behöver det nya styret tänka på framöver? Jag har sammanfattat det jag ser som allra viktigast i sju punkter:
- Behålla fokus på tillväxt och se till att hålla samma goda tillväxttakt. Att prata om minskat bostadsbyggande i en tillväxtkommun är att signalera stagnation. Uppsala har växt och utvecklats sedan 1200-talet, och den resan måste fortsätta. I dag finns många nationella och internationella investerare som vill bidra till kommunens utveckling. Var rädda om dem.
- Fortsätta jobba intensivt med insatser i sysselsättning och utbildning för människor som lever i den ofrihet som försörjningsstödet är. Jag lämnar som ordförande i arbetsmarknadsnämnden en verksamhet som har hjälpt många människor ut i arbete. Sabba inte strukturen vi byggt upp.
- Hålla koll på ekonomin och se till att prestera resultat motsvarande det vi haft senaste åren, det vill säga i snitt en miljard i överskott som gjort att vi kunde minska vår låneskuld. Slarva inte med ekonomin.
- Inte låta låneskulden per invånare skena i väg. Lägg vikt vid att hitta nya och innovativa sätt att finansiera de investeringar som behövs i framtiden. Jaga inte iväg investerare som vill bidra till utveckling genom en politik som präglas av stagnation.
- Sänka skatten så länge den inte äventyrar skolan och äldreomsorgen. Det finns möjligheter att sänka skatten utan att äldreomsorg eller skola drabbas. Prioritera!
- Hitta en ny modell för att finansiera UKK och Stadsteatern. Kultur ska få kosta men finansieringen ska ske via kommunbidrag inte lån.
- Göra nödvändiga omorganiseringar. Näringslivet behöver en egen nämnd. Därför bör arbetsmarknadsnämnden göras om så att den blir en näringslivs- och arbetsmarknadsnämnd. Även kommunledningskontoret behöver omorganiseras. Det är för stort och samlar disparata verksamheter. Sådant som måltidsservice och städ bör flyttas över till den nya arbetsmarknadsnämnden så ledningskontorets verksamhet kan renodlas i linje med hur det ser ut i andra kommuner. Därutöver bör upphandlingsrådet utvecklas till ett näringslivs- och upphandlingsråd eftersom frågor om näringsliv och upphandling är nära sammankopplade.
Denna ”att-göra-lista” lämnar jag nu till dem som tar över kommunens styre, oavsett vilka det blir. Jag hoppas ni tar den på allvar: det är Uppsalas framtid det handlar om.