Det är lätt att låta sig luras av det fina vädret. Människor rör sig ute på stan, skolavslutningarna är avklarade och semestrarna inledda. Men för ekonomin råder fortfarande fimbulvinter. Dessutom kan de åtgärder som regeringen har vidtagit för att rädda svenska jobb och företag visa sig förgäves.
Regeringen, Centerpartiet och Liberalerna har vidtagit en rad åtgärder för att stötta det svenska näringslivet. Krispaketen har avlöst varandra medan företagen kämpat för sin överlevnad. Hyresrabatt, korttidsarbete, sjuklöneansvar och sänkta arbetsgivaravgifter har räddat både jobb och företag.
Coronakrisen har lamslagit den globala ekonomin och stängda gränser drabbar ett litet exportberoende land som Sverige extra hårt. Och även om allt fler länder öppnar sig riskerar det att dröja länge innan läget är någorlunda normalt igen.
På samma sätt som det är för tidigt att blåsa faran över för själva pandemin är det för tidigt att blåsa faran över för ekonomin. Faktum är att vi troligen inte har nått botten ännu. Krisen är djupare än under finanskrisen och kurvorna för efterfrågan och produktion pekar fortfarande nedåt. Den ljusglimt som finns är att näringslivets syn på framtiden är mindre nattsvart än för någon månad sedan.
Även på arbetsmarknaden går siffrorna åt fel håll. Jobben blir färre och arbetslösheten ökar, främst bland unga och utrikes födda. En arbetslöshet på 11–12 procent, vilket många befarar kan bli en verklighet efter sommaren, tar lång tid att komma tillbaka ifrån. Regeringen och samarbetspartierna måste visa handlingskraft för att rädda företagen och jobben tills dess att återhämtningen kommer igång på allvar.
Det är helt avgörande att regeringen visar på uthållighet och fortsätter stötta det svenska näringslivet genom hela krisen. Det är viktigt att ersättningarna till företagen förlängs åtminstone sommaren ut.
Nio av tio nya jobb i näringslivet har det senaste decenniet skapats i den privata tjänstesektorn. Här finns även de flesta jobb som krisen hittills har skördat och fortfarande hotar. Tjänsteföretagen har varit särskilt viktig för att ordna ingångsjobb för unga och nyanlända. Den viktigaste resursen och kostnaden för tjänsteföretagen är personalen. Lägre kostnader för att anställa räddar således jobben.
Sänkningen av arbetsgivaravgifterna i fyra månader med två tredjedelar för 30 anställda i varje företag var nödvändig, men åtgärden måste förlängas.
För att undvika en andra våg av ekonomiska pandemioffer efter sommaren måste regeringen vidta flera åtgärder. Annars är dessutom risken stor att det stöd som hittills delats ut varit förgäves. För att rädda jobben föreslår Almega:
Förläng omställningsstödet till särskilt drabbade företag till att även gälla för maj och juni.
Inför en kompetenssatsning för permitterad personal där staten tar en del av kostnaden.
Förläng sänkningen av arbetsgivaravgifterna till och med augusti.
Förläng skatteuppskoven för företagen.
Förläng statens ansvar för alla företags sjuklönekostnader till och med september.
Ge företagen möjligheter att korttidspermittera personal till 80 procent även efter juli.
Genom att följa dessa uppmaningar skulle många företag kunna ta sig igenom krisen och ytterligare stora varsel förhindras. Det skulle även ge regeringen andrum för att lägga upp strategin för hur vi återstartar Sverige.