Möjligheten till ett arbete är avgörande för individens möjligheter att kunna stå på egna ben och bli del i samhällsgemenskapen, och i linje med målsättningar om ekonomisk inkludering i FN:s hållbarhetsagenda. Men Sverige lyckas sämre med denna målsättning jämfört med andra europeiska länder. Tredje kvartalet 2021 var arbetslösheten i Sverige 7,4 procent (20 till 64 åringar) enligt Eurostat, klart högre än EU-27 snittet på 6,5 procent. Avståndet är ännu större till de övriga fyra nordiska länderna, som har en genomsnittlig arbetslöshet på 4,8 procent.
Särskilt omfattande är problemet med arbetslöshet bland unga. Bland 20–24 åringar är arbetslösheten hela 19 procent, i det genomsnittliga länet i Sverige – varav många kombinerar jobbsökande med studier. I dag saknas konkreta visioner kring hur ungdomsarbetslösheten ska minska, men vi menar att det finns en framkomlig väg: stimulera till ökad företagsamhet och inför lärlingsutbildningar anpassade till små och medelstora företags verklighet. Uppsala har förvisso lägst arbetslöshet bland unga kvinnor i hela Sverige, med 10 procent inskrivna arbetslösa, men en nivå på 16 procent för unga män. Problemen finns alltså också här.
En jämförelse av de svenska länen visar, att varje procentenhet fler företagsamma korrelerar med drygt en procentenhet lägre arbetslöshet, och 3,3 procentenheter lägre ungdomsarbetslöshet. Problemet är att det är ovanligt med aktiva företagare i Sverige. I samtliga svenska län förutom Stockholm och Jämtland, är det färre än 5 procent av de vuxna som driver aktiva företag. Vi har räknat på effekten, av att aktivt företagande i de övriga länen nådde upp till 5 procent. I så fall skulle ungdomsarbetslösheten minska från 19 till 16 procent, i det genomsnittliga svenska länet.
Tyvärr riskerar aktivt företagande snarare sjunka i Sverige framöver, då företagarna blir allt äldre. Sedan 2010 har andelen företagare som är över pensionsåldern mer än trefaldigats, till 38 procent, medan andelen företagare som är medelålders sjunkit till 53 procent och andelen unga företagare sjunkit till enbart tio procent. Resultatet blir en utslagning av arbetstillfällen, ökad arbetslöshet och särskilt ökad arbetslöshet för unga.
Alternativet, att unga kommer in i små och medelstora företag, och gradvis tar över driften, leder till en betydligt mera hållbar utveckling. Vad Sverige saknar är lärlingsutbildningar som är anpassade till de små och medelstora företagens situation, och som gör det möjligt för de unga att ta till sig de kunskaper som behövs för att arbeta i små och medelstora företag. Lärlingsutbildningar kan ge fler unga möjligheter i livet, minska ungdomsarbetslösheten och samtidigt bädda för enklare generationsskiften då nuvarande ägare går i pension.
I många fall måste de anställda på mindre företag kunna sköta ett flertal olika arbetsuppgifter, som till exempel ha koll på ekonomin och pappersarbetet samtidigt som de utför själva kärnuppgiften. Ett bra sätt att bygga på den breda kompetens som krävs är att under en initial period arbeta som lärling på företaget. Lärlingen får möjlighet att förstå företagandets villkor, genom daglig arbete i mindre ägarledda företag. Därmed skapas en naturlig väg för företagens generationsskiften, i företagen.
Det är något som länge har saknats i Sverige, trots att forskningen visar att lärlingsutbildningar minskar arbetslösheten, främjar integrationen, och är viktiga för ungas etablering på arbetsmarknaden. Framför allt är lärlingsutbildningar nyckeln till att förmå unga att ta vidare de många företag i Sverige, som annars pensioneras tillsammans med sina ägare.
Sverige behöver införa ett lärlingssystem, anpassad till de mindre företagens vardag, med inspiration från Danmark, Tyskland, Nederländerna och Schweiz.
Förutsättningarna till generationsskifte bland de mindre företagen behöver stärkas, så att det blir lönsamt att ta företagen vidare.
Säkerställ att samtliga gymnasieprogram inför obligatorisk kurs kring att starta och driva företag i kursplanerna.