Regeringen måste göra mer för att förbereda företag på kris eller krig menar Combiteh
Bara ett av tio företag har beredskap för att klara en påfrestning i samhället. Det visar Combitechs Totalförsvarsrapport 2024. Trots att försvarsfrågor stått högt på agendan saknar näringslivet fortfarande information, beredskap och förståelse för företagens roll i totalförsvaret. Med det oroliga omvärldsläget och Sveriges medlemskap i Nato borde det vara angeläget att näringslivet omgående får förutsättningar att bidra till totalförsvarets uppbyggnad och vår gemensamma motståndskraft. Det ansvaret ligger på regering och myndigheter.
För att förstå företagens avgörande roll i totalförsvaret bör lärdom tas av Ukraina. Kriget i Ukraina visar något väsentligt – många kritiska samhällstjänster fungerar trots brinnande krig. Människor går till jobbet. Företagen fortsätter bedriva verksamhet. De flesta ukrainare strider inte vid fronten, utan bidrar på olika sätt till totalförsvaret - det som upprätthåller en vardag även i krig.
Sverige har påbörjat en återuppbyggnad av vårt totalförsvar. Det är ett omfattande och tidskrävande arbete som nu måste till för att stärka Sveriges motståndskraft vid angrepp mot både civila och militära mål. Men det räcker inte för att Sverige ska vara motståndskraftigt. Näringslivet spelar idag en helt avgörande roll i totalförsvaret, men måste få förutsättningar att bygga motståndskraft, eftersom många samhällsviktiga funktioner drivs eller möjliggörs av privata företag. Verksamheter som ofta verkar på en global marknad, med olika beroenden och internationella ägarstrukturer.
Combitechs Totalförsvarsrapport 2024 visar att majoriteten av beslutsfattare i näringslivet inte har tagit del av information om beredskap för företag från regering eller myndigheter. Vidare visar rapporten att:
- Endast 13 procent har beredskap att hantera en påfrestning i samhället och fler än hälften av beslutsfattare i näringslivet upplever att den egna verksamheten inte har en viktig roll i totalförsvaret. Utan rätt förutsättningar kan företag varken förstå sin roll i totalförsvaret eller bygga beredskap – en grundpelare i Sveriges förmåga att hantera allvarliga samhällsstörningar, hot kopplat till det säkerhetspolitiska läget, naturkatastrofer eller ytterst krig.
- Varannan beslutsfattare i näringslivet anser att totalförsvaret är en angelägen fråga och över 70 procent vill lära sig mer om beredskap och hur verksamheten de arbetar i kan bidra. Det är positivt, det visar att näringslivet vill – men vi står och trampar vatten.
Företag i Svealand sticker ut på en viktig punkt: de har lägst beredskap för att hantera informationspåverkan jämfört med alla övriga delar av landet. Endast 10 procent av beslutsfattare i Svealand uppger att deras organisation har en mycket god beredskap att hantera informationspåverkan. Det kan jämföras med 19 procent i Norrland.
Vad det beror på kan diskuteras men faktum kvarstår att beredskapen att hantera yttre påverkan på digital kommunikation och system är otillräcklig. Informationspåverkan kan användas för att skada tilliten i samhället, förtroendet för myndigheter, verksamheter och företag. Konsekvenserna kan bli stora på flera olika plan och under lång tid.
Svenska företag står för dåligt rustade vid en kris eller krigsituation skriver Jessica Öberg och Mikael Krusenberg från Combitech
Vi behöver bygga ett samhälle där företagen vet hur de ska bidra. Och det är bråttom. Grundläggande frågor som ansvarsfördelning och finansiering av näringslivets ökande roll inom beredskap och totalförsvar måste tas på allvar. Det handlar om sådant som alla svenskar behöver – vatten, mat, värme, medicin, tele- och datakommunikation och transport.
Informationen, kunskapen och beredskapen hos företagen behöver tydliggöras och öka. Det behövs fler forum för samverkan och informationsdelning, både nationellt, regionalt och lokalt. Vi vill se att ord följs av handlingar som motsvarar hotbilden och utgångsläget för totalförsvaret. Vi utgår från att vi har tillräcklig tid, men ingen vet med säkerhet hur mycket. Därför är det bättre att agera, planera och öva för det värsta än att vänta och hoppas på det bästa.