Linus Wesslén lyfter fram forskning som visar att kommunala sommarjobb inte lyckas som det är tänkt.
I Centerpartiets budget för Knivsta kommun prioriterar vi att samhället bättre ska möta och stötta kommunens unga. Den målsättningen inrymmer bland annat ett förslag om att omforma kommunens sommarjobbsprogram.
Genom dialog med förvaltningen har vi fått veta att Knivsta kommuns sommarjobb i grunden bygger på lottning som urvalsprocess. De kommunala sommarjobben har som målsättning att göra unga mer attraktiva på arbetsmarknaden samt att ge de sammanhang också på sommaren. De goda effekterna som sommarjobben ofta påtalas medföra bottnar däremot inte i statistik. Programmets effekter i Knivsta kommun har aldrig utvärderats (annat än att en enkät skickas ut till ungdomar som fått ett sommarjobb där de själva får svara vad de själva tyckt om jobbet).
En omformning av kommunens sommarjobbsprogram ser vi som nödvändig framför allt givet forskningen på området. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) har forskat på likartade kommunala sommarjobbsprogram som bygger på lottning. Vid granskning av programmet i Falun visade det sig att programmet i stort varit verkningslöst och inte lett till någon positiv förändring i inkomst de närmaste åren jämfört med de som inte fått ett kommunalt sommarjobb.
Undantaget från detta vid granskningen var flickor med låga grundskolebetyg, där en viss positiv förändring i arbetad tid sågs under gymnasiet.
Vid granskningen av Stockholm stads sommarjobbsprogram framkom än dystrare resultat. Forskarna identifierar att deltagande män i programmet har sämre inkomstutveckling kommande år än de som inte deltagit, för kvinnor finns inget statistiskt säkerställt resultat. Vi kan alltså säga att kommunala sommarjobb som ett verktyg för att främja ungdomars goda karriärer i bästa fall är närmast verkningslöst och i värsta fall kontraproduktivt. Det är djupt tragiskt att en välvilja och goda målsättningar resulterar i en björntjänst för ungas karriärer.
Men hur kommer det sig att resultaten för de kommunala sommarjobben är så dystra egentligen? Forskarna som granskat programmen uppger flera anledningar men sammanfattningsvis kan det sägas att jobben har lågt anseende. Rekryteringsprocessen där den sökande fyller i ett enklare formulär för att sedan bli utlottad är väldigt olik rekryteringsprocesser i näringslivet där meriter, kompetens och ansträngning väger mycket tungt.
Arbetsuppgifterna på sommarjobben ses inte heller som speciellt meriterande då de ofta är relativt enkla i sin natur och inte liknar de färdigheter och erfarenheter som premieras i näringslivet. När näringslivets behov och erfarenheter från kommunala sommarjobb stämmer dåligt överens kan det diskuteras om deltagarna i sommarjobbsprogrammet verkligen blivit så mycket mer attraktiva att anställa?
Problembilden är tydlig: Sommarjobben är inte harmoniserade med arbetsmarknadens behov och det finns svaga belägg för att de rent karriärmässigt är till deltagarnas fördel. Centerpartiet i Knivsta vill reformera nuvarande system för att försöka råda bot på detta. Vi vill inrätta ett system där de kommunala sommarjobben blir kvar men är färre till antalet och prioriteras för de som inte kan få andra jobb. Vi lägger fram förslag för att främja samarbetet med näringslivet för att i första hand försöka ge ungdomar anställning i den privata sektorn.
Exempelvis kan detta handla om att kommunen subventionerar anställningar av unga sommarjobbare hos företag genom delfinansiering av arbetsgivaravgiften. Vi vill också se en gemensam ansökningsprocess för sommarjobb i kommunen som bättre efterliknar en rekryteringsprocess i näringslivet. För de som inte har godkända betyg i skolans grundämnen (matematik, svenska och engelska) ska det krävas obligatorisk sommarskola för att kvalificera sig till ett sommarjobb.
Vi i Centerpartiet i Knivsta vill att sommarjobben ska ge erfarenheter och positiva effekter som våra ungdomar kan dra nytta av i livet. På riktigt.