Vi behöver fler naturvetare i innovationslandet Sverige, skriver Patriq Fagerstedt, förbundsordförande, Naturvetarna
Efterfrågan på utbildade inom naturvetenskap, teknik och matematik (STEM) har nästan tredubblats det senaste decenniet men allt färre väljer en sådan utbildning. Regeringens kommande STEM-strategi för att öka tillgången på naturvetare och ingenjörer är en kritisk investering för framtiden.
Bristen på kompetens har flera orsaker. Alla förstår inte vad en naturvetenskaplig utbildning kan leda till och för få tjejer lockas av en karriär inom STEM. Många elever tappar tidigt intresset för matematik och naturvetenskap och bristande grundkunskaper gör det svårt att klara kraven på gymnasienivå. Det är ett misslyckande för skolan.
Forskning visar att kvaliteten på undervisningen spelar en avgörande roll för elevernas lärande. Det är stora skillnader mellan landets kommuner när det gäller lärarbehörighet och skolresultat. Elever riskerar att hamna på efterkälken och går i värsta fall ut skolan utan att någonsin ha haft en behörig mattelärare. I Uppsala län har andelen som väljer natur på gymnasiet minskat med sex procent sedan 2014. Samtidigt har antalet elever ökat med en och en halv skolklass i årskurs 1.
Det beror på att det totala antalet gymnasieelever ökat med närmare 2000 studenter under perioden. Naturvetenskapsprogrammet lockar lika många tjejer som killar. Här finns också flest elever med utländsk bakgrund jämfört med övriga högskoleförberedande program. Samhällsvetenskapsprogrammet är fortfarande mest populärt, men ekonomiprogrammet vinner mark. Läsåret 23/24 ökade antalet elever som valde ekonomiprogrammet med cirka 700 jämfört med läsåret 14/15. Samma trend går igen i hela landet.
Bland mattelärarna i grundskolan har åtta av tio både legitimation och behörighet, på gymnasiet är det nio av tio. Men medan Knivsta toppar med tio av tio på gymnasienivå har Tierp sex. Mönstret går igen i grundskolan där Enköping har nio av tio och Tierp bara sex.
Naturvetenskaplig kompetens behövs i många forsknings- och utvecklingsintensiva branscher som life science, hälso- och sjukvård, miljö, energi, gruvnäring, telekom och IT, men också inom livsmedel, lantbruk och skog. Ur ett demokratiperspektiv behöver vi också fler medborgare som har förståelse för naturvetenskap och de intressekonflikter som finns mellan utveckling, miljö och hållbarhet.
Att Skolverket drar ner på antalet platser på naturvetenskapsprogrammet rimmar illa med samhällets behov av grön omställning, nya läkemedel och digitalisering. I stället behöver naturvetenskapen bli tillgänglig för fler. Idag går gymnasievalet i hög utsträckning i arv. Föräldrarnas utbildningsnivå och yrkesinriktning har stor betydelse för ungas val av utbildning. De allra flesta elever på naturvetenskapliga programmet – åtta av tio – har föräldrar med en akademisk utbildning och andelen ökar.
Ska samhället klara av den gröna omställningen så krävs naturvetare med rätt kompetens, skriver fackförbundet Naturvetarnas ordförande.
Utbildning är både en rättighet och en skyldighet. Skollagen slår fast att skolan ska vara jämlik och kompensera för elevers olika bakgrund och förutsättningar så alla har möjlighet att utvecklas och nå sin fulla potential. Verkligheten visar något annat. Hur får vi fler unga som saknar stöd hemma att våga välja en utbildning som har rykte om sig att vara teoretisk och svår? Kan ett tvärvetenskapligt perspektiv göra utbildningen mer begriplig och intressant? Eller bör man öka inslaget av naturvetenskap på alla program?
Nu krävs en riktad satsning så alla elever från tidig ålder får tillgång till högkvalitativ STEM-undervisning, och ett kunskapslyft för studievägledare om naturvetenskapliga utbildningar och karriärvägar. Det finns en mängd kunniga naturvetare som skulle kunna göra en insats som lärare i skolan, men det faller på att lönerna inte är konkurrenskraftiga.
Hur kan kommunerna i länet ta vara på den potential som finns, så fler unga går vidare till högskolan och kan bidra till att stärka Sverige som innovationsland?