För bättre folkhälsa

Hälsoskillnaderna mellan olika grupper i samhället ökar, skriver Malena Ranch och Robert Damberg.

Foto:

Debatt2014-08-10 00:30
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

En god hälsa ger frihet och möjlighet till ett självständigt liv. De senaste årens utveckling går mot att prata allt mer om enskilda individers levnadsvanor och allt mindre om folkhälsa. Det är ett sätt att flytta ansvaret för den ojämlika hälsan till den enskilde och försöka ta bort det politiska ansvaret att skapa möjligheter för en god hälsa hos hela befolkningen. Vi köper inte den verklighetsbeskrivningen. Varje individ har ett ansvar för sin egen hälsa, men valen vi gör påverkas av samhället omkring oss.

Befolkningens hälsa har en stark påverkan på samhällsutvecklingen. Om fler mår fysiskt och psykiskt bra är det fler som kan jobba, fler som är lyckliga och färre som behöver använda vår hälso- och sjukvård.

I dag blir det genomsnittliga hälsoläget allt bättre, men hälsoskillnaderna ökar mellan olika grupper i samhället. Skillnaderna beror dels på kön, men framför allt på socioekonomiska faktorer som utbildningsnivå och migrationsbakgrund. Miljöpartiet menar att det därför behövs mer strukturella insatser som förbättrar människors hälsa. En modernisering av folkhälsoarbetet.

Föregångare som Malmö stad, Västra Götalandsregionen och Östergötlands län har stora kunskaper med erfarenhet både av forskning och praktik som kan ligga till grund för fortsatt arbete i Uppsala län.

Vi föreslår tre konkreta åtgärder för att förbättra folkhälsan i vårt län:

  • Tillsätt en folkhälsokommission bestående av forskare, politiker och chefer från kommunerna och landstinget. Kommuner och regioner som har arbetat framgångsrikt med folkhälsofrågor lyfter fram att det är viktigt med bryggor mellan teori och praktik. Alla relevanta samhällsaktörer bör finnas med i det strategiska arbetet för att förbättra folkhälsan. Här har både näringslivet och civilsamhället en viktig roll att fylla.
  • Utveckla Regionförbundets ansvar för det strategiska folkhälsoarbetet genom att låta det blir ett kompetenscenter som kan stödja kommunerna och landstinget. Här bör det finnas både hälsoekonomer, statistiker och epidemiologer för att kunna ”räkna på hälsa” och ge bättre underlag för beslut som gynnar både den enskilde och samhället i stort.
  • Ge kompetenscentret ansvar för folkhälsomedel som kan stimulera folkhälsoarbetet runt om i länets kommuner. Dessa medel ska användas för att stärka såväl kunskapsnivån som möjligheten till samverkan mellan kommuner, landstinget och andra aktörer. Medlen ska till exempel kunna användas för att utveckla mer hälsofrämjande arbetsplatser, ge information om smarta levnadsvanor eller att stärka människors psykiska hälsa.

Uppsala, precis som resten av Sverige och världen, står inför utmaningar när det gäller att hantera effekterna av den ökande ojämlikheten i hälsa.

Det behövs nya sätt att arbeta tillsammans för ökad jämlikhet och större fokus på de miljömässiga, sociala och ekonomiska faktorer som påverkar människors hälsa. Vi gör folkhälsan till en valfråga! Får vi väljarnas förtroende i höstens val så kommer vi att skapa ett folkhälsoarbete värt namnet i Uppsala län.

Malena Ranch (MP), 2:e vice ordförande Utskottet för demokrati, jämställdhet och integration, kandidat till landstingsfullmäktige

Robert Damberg (MP), ledamot av landstingsstyrelsen, kandidat till landstingsfullmäktige

Läs mer om