I år firar Sverige 500 år. Nu är en orolig tid där det råder ett förödande krig i vårt närområde som utsätter Ukrainas befolkning för ett fruktansvärt och oacceptabelt övergrepp. De flesta av oss har trots många generationer av fred känt olusten nära inpå av att ett lands ledning tycker sig ha rätt att genom väpnat våld ta makten över ett annat lands territorium. Många av oss inser behovet av att kraftigt stärka vår försvarsförmåga, både militärt och civilt.
Många av oss inser också, mer än tidigare, hur viktig vår demokrati är. En demokrati som Utvecklingspartiet demokraterna anser att vi behöver stärka. Invånarnas inflytande över hur vårt gemensamma lokalsamhälle utvecklas måste stärkas. Det duger inte att vi bara vart fjärde år på allvar kan påverka samhällsutvecklingens inriktning i våra kommuner och i vår region.
Demokratin är ung. 1909 fick Sverige allmän rösträtt, men det var först när även kvinnor 1921 fick rösträtt som demokratin kan anses ha införts på allvar. Sedan dess har vi vart tredje eller vart fjärde år haft möjlighet att lägga vår röst på det parti man bäst tycker passar att styra kommunen eller landet. Att vi enbart får rösta en gång vart fjärde år är ett demokratiskt svaghetstecken. I väldigt många demokratiska länder separerar man valåren för lokala och nationella val.
Det har länge funnits möjlighet att genomföra rådgivande folkomröstningar. Sedan 1980 fram till i dag har det i Sverige genomförts 149 kommunala folkomröstningar där invånarna har fått tycka till om allt från kommunens namn till avgifter för äldreomsorgen. Inom Uppsala kommun har kommuninvånarnas synpunkter under de senaste 40 åren enbart efterfrågats i två avgränsade frågor. 1985 gällde det dragningen av nya E4:an. 1999 gällde det om Knivsta skulle få bryta sig loss från Uppsala kommun. I välfärdslandet Schweiz får invånarna hela tiden göra sin röst hörd i större frågor.
I en tid där de tekniska möjligheterna bara blir bättre och säkrare anser vi att rådgivande folkomröstningar ska användas ofta för att bättre säkerställa att politiken är i rimlig samklang med invånarna i våra kommuner och i vår region. Det är särskilt viktigt eftersom kommun- och regionvalen ofta står i skuggan av riksdagsvalet. Vad partierna driver för lokal politik och vilka de företräds av har stor betydelse för hur väl våra kommuner och regioner sköts.
UP:s övertygelse är att återkommande rådgivande folkomröstningar, invånarpaneler och möjligheten till formella stadsdels- och bygderåd kraftigt kan göra vårt löpande demokratiska arbete mer legitimt. På bara drygt fyrtio år har andelen av befolkningen som är med i ett riksdagsparti gått ifrån 19 till 2,6 procent av befolkningen. Nya metoder behöver komplettera vår allt svagare representativa demokrati och tvinga allt fler heltidspolitiker att bli mer lyhörda för folkviljan.
UP anser att Uppsalaborna ska få chansen att i en folkomröstning få tycka till om hur Uppsala bäst byggs ut. Att vi ska få rösta om alternativa tillväxtplaner som vi anser inte äventyrar det fyrspårsavtal som övriga partier ingått och som vi skyndsamt vill omförhandla. Folkomröstningen kan då påverka slutversionen av den nya översiktsplan som Uppsala kommun ska anta under år 2025. Bara jämfört med början av 2022 har de ekonomiska förutsättningarna för investeringsprojekt i Uppsala kommun kraftigt försämrats. Vi är övertygade om att en folkomröstning stärker kommunens möjligheter i en omförhandling med staten.
Vi tycker att Uppsalaborna framöver regelbundet ska få möjlighet att tycka till i stora frågor som berör vår gemensamma framtid. I det framgångsrika Schweiz är det en självklarhet. Alla invånare i Uppsala med rösträtt ska kunna rösta genom att själva eller genom ombud logga in via Bank-ID. De som vill rösta med valsedel ska självklart ha den möjligheten. Våra förfäder fick ta häst och vagn då de var med om att bygga upp den svenska demokratin. Nu kan de flesta av oss digitalt bidra till en stärkt demokrati.