Fokus på barns behov

För första gången ska utbildningsnämnden ha funktionsnedsättning som tema, skriver Helena Hedman Skoglund.

Vi lägger större vikt vid barn med särskilda behov än vad som någonsin har gjorts tidigare. Det är jag stolt över, skriver Helena Hedman Skoglund.

Vi lägger större vikt vid barn med särskilda behov än vad som någonsin har gjorts tidigare. Det är jag stolt över, skriver Helena Hedman Skoglund.

Foto:

Debatt2019-05-03 02:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Inför valet i höstas var jag tydlig med min och Liberalernas vilja att se till att barn med särskilda behov och funktionsnedsättningar får bättre stöd och förutsättningar för en lyckad och trygg skolgång. Tillsammans med mittenstyret har vi gjort denna prioritering väl synlig i vår verksamhetsplan för utbildningsnämnden. Vi lägger större vikt vid detta än vad som någonsin har gjorts tidigare. Det är jag stolt över.

Samtidigt är jag medveten om att ord på ett papper inte gör någon faktisk skillnad i dessa barns liv.

Det krävs handling. Signalvärdet i att tydligt peka ut riktningen är första steget. Ska vi som politiker tillsammans med förvaltning och skolorna lyckas åstadkomma förändring måste ambitionerna och uppdragen vara klara.

Men vad är det då Liberalerna och Mittenstyret vill? Här är fem punkter jag tycker är viktiga att lyfta fram.

1. Skolans lärmiljöer ska fungera för elever som har en funktionsnedsättning. Ljud, ljus, utformning, möblering och hur rummet används är av stor betydelse för om lärmiljön fungerar. Även upplägget av undervisningen och de läromedel som används måste vara tillgängliga. Här behöver vi bli bättre. För grundskolan har en femårsplan tagits fram med insatser för att skapa tillgängliga lärmiljöer.

Under 2019 kommer vi genomföra kompetensutveckling för rektorer så att de som pedagogiska ledare kan fatta rätt beslut och visa vägen framåt.

2. Resurser till stöd måste finnas. I år gör vi en extra satsning på grundsärskolan för att stärka förutsättningarna att ge det stöd som behövs. Ibland räcker inte elevpengen till för att möta de behov som finns. För elever med extraordinära stödbehov finns möjlighet för skolan att söka tilläggsbelopp, men den administrativa bördan att söka dessa upplevs i dag som för stor, och det är inte tillräckligt tydligt i vilka fall tilläggsbelopp kan fås. Det gör att tid läggs på ansökningar som inte leder till extra resurser när tiden i stället kunde ha lagts på eleven. Det skapar frustration. För att underlätta för skolor som överväger att ansöka ska riktlinjer tas fram och processen vara så enkel som möjligt. Vi vill även erbjuda utökat ekonomiskt stöd för skolor vars insatser för en elev inte räknas som extraordinär och kan ge tilläggsbelopp, men som ändå kräver så pass mycket resurser att det blir svårt för skolan att åstadkomma inom den ekonomiska ram de har.

I år har vi i budgeten avsatt tio miljoner kronor för detta och jobbar nu med utformningen.

3. Vi ska bli bättre på att ta till vara de möjligheter digital teknik ger. För elever med kognitiva funktionsnedsättningar finns mycket att vinna på att rätt tekniska hjälpmedel används. Det finns många kvalitativa digitala läromedel och program som kan fungera mycket bra som stöd i vardagen och i undervisningen.

Vår personal behöver kompetensutveckling för att kunna använda möjligheterna och vi måste säkerställa att vi har de licenser och den hårdvara som behövs.

4.Insatser ska ske tidigt. Vi ska inte blunda för problem eller skjuta dem på framtiden, utan se till att vi har resurser och kompetens för att möta dem så snart de upptäcks. En del i detta är att tidigt uppmärksamma elevers frånvaro och ge stöd, så att de ska kunna komma tillbaka till undervisningen.

Vi måste även se till att tillräckligt med speciallärare och specialpedagoger finns i skolorna och att lärare får använda sin tid åt undervisning.

5. Vi ska också bli bättre på att lyssna till den kunskap och erfarenheter som personer med funktionsnedsättning eller deras närstående har. Vi ska stärka dialogen med föreningar genom ett samarbete med Handikappföreningarnas samarbetsorgan i Uppsala kommun. Målet är att elever med funktionsvariationer ska ha en fungerande skolgång och nå målen.

För första gången kommer ett av utbildningsnämndens sammanträden att ha funktionsnedsättning som tema.

På juninämnden kommer flera områden att lyftas fram och diskuteras med fokus på hur det fungerar för barn och elever med funktionsnedsättning. Det är ytterligare ett sätt att visa hur viktig frågan är för det politiska styret och öka medvetenheten bland politiker. Samtidigt hoppas jag klargöra vilka andra områden vi också behöver arbeta med för att barn med funktionsnedsättning ska få en bra skolgång. Jag kommer göra mitt bästa för att åstadkomma en förändring som behövs.