Det måste bli enklare att starta företag, skriver företrädare för Småföretagaranas riksförbund
Under senare tid har Sverige präglats av en ekonomisk stagnation. Här finns numera, näst efter Spanien och Grekland, den tredje högsta arbetslösheten i EU. För att jobben och välståndet ska lyfta krävs att skapandet av arbetstillfällen åter kickas i gång. I dag saknas dock fokus bland kommunerna på att systematiskt mäta och följa upp företagsamheten. En aktiv näringspolitik baserad på konkreta målsättningar skulle kunna göra stor nytta här.
Sammanlagt finns det i hela landet 344 400 företagsamma, eller 4,6 procent av befolkningen. En rimlig ambition är att öka denna andel lite, så att var tjugonde vuxen blir en jobbskapare. I så fall skulle arbetslösheten i Sverige minska med uppskattningsvis 28 300.
Tyvärr är de flesta kommuner i Uppsala län långt ifrån ambitionen att var tjugonde vuxen ska vara företagare. I Enköping och Knivsta är andelen företagsamma samma som snittet för hela landet, medan nivån är 4,9 procent i Håbo. Skillnaden mellan dessa tre kommuner kan förklaras av kommuntyp, Håbo är en pendlingskommun nära storstad och denna typ av kommuner tenderar att ha en högre andel företagsamma. Medan dessa tre kommuner klarar sig relativt väl, är utfallen för de övriga i länet dock klart under genomsnittet för Sverige.
I Uppsala är det bara 3,7 procent av de vuxna som är företagsamma, samma nivå som i Östhammar och Heby. I Tierp är så få som 3,6 procent företagare, medan andelen enbart är 2,5 procent i Älvkarleby. Hur stor andel som är företagsamma spelar roll, för det är tydligt länkat till utfall på arbetsmarknaden. Flertalet kommuner i Uppsala län är långt i från målsättninge. Resultatet är att arbetslösheten är klart högre än vad den annars skulle ha varit, visar våra analyser. Fler företagsamma kan även stimulera utvecklingen av levnadsstandarden regionalt, det handlar inte bara om fler utan också om bättre jobb.
Ambitionen att öka andelen företagsamma har även en viktig jämställdhetsaspekt. En utmaning är att Sverige har ovanligt låg nivå av företagande bland kvinnor. Andelen företag med anställda som drivs av kvinnor är i Sverige näst lägst i EU. Det beror bland annat på att Sverige fortfarande präglas av bristande förutsättningar till företagande i skola, vård och omsorg. Dessutom är socialförsäkringarna i Sverige inte väl utformade för företagare och internationell forskning visar att detta är något som särskilt hämmar kvinnors företagande. En del specifika reformer krävs för att främja just kvinnors företagande, men också att lyfta företagsamheten i allmänhet är en konstruktiv lösning.
Våra analyser visar att de kommuner som har högst andel förvärvsarbetande kvinnor som är företagare typiskt också är just de som har högre andel företagsamma. Att stimulera fler vuxna över lag att bli företagare visar det sig, är nyckelreceptet för att stimulera särskilt kvinnors företagande.
Politikens roll är att bana väg för utvecklingen genom att minska på de regelkrav, avgifter och skatter som drabbar företagsamma. Att minimera osund konkurrens från kommunala och regionala bolag är en viktig förändring som kan genomföras i många delar av landet. Garantier avseende handläggningstider är viktiga för att nya verksamheter och expansioner ska realiseras.
Vi vill till sist påminna om att Sveriges företagarkår är relativt gammal. Många driver företag upp högt i åldrarna och det behövs fler generationsskiften, så att fler företag kan överleva när deras tidigare ägare går i pension. Småföretagaranapassade lärlingsutbildningar på lokal nivå är väl anpassade till att stimulera till generationsskiften. Nästa generation bör uppmuntras och få vägar att bli företagsamma, annars är risken att vi gradvis upplever en nedgång i företagsamhet. Frågan menar vi är högst relevant i Uppsala läns kommuner, särskilt i Uppsala kommun, där klart under vart tjugonde vuxen är en jobbskapare.