Bristen på legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal har synliggjorts under den pågående pandemin. Fler legitimerade läkare hade behövts för att bidra i vården. Dessvärre sitter framtidens läkare fast i väntan på en AT-plats och medan man väntar tvingas man ta osäkra korttidsanställningar med otillräcklig handledning. För att långsiktigt säkra bemanningen av läkare, och vara förberedd inför en eventuell nästa vårdkris, måste regeringen nu ta ansvar och samordna en nationell dimensionering av Sveriges AT- och BT-platser.
Allmäntjänstgöring (AT) infördes 1969 i Sverige och är en minst 18 månader lång utbildningstjänst som den svenskutbildade läkaren behöver genomgå för att få sin legitimation. Nästa år införs en ny läkarutbildning i Sverige där grundutbildning vid universitet blir legitimationsgrundande och samtidigt förlängs till tolv terminer, från nuvarande elva. AT försvinner och alla läkare ska i stället göra en obligatorisk bastjänstgöring (BT) som en fristående del av specialistutbildningen.
Coronapandemin har visat att svensk sjukvård på många sätt fungerar väldigt bra, men också vad som behöver förbättras. Under våren snabbanställde regionerna läkarstudenter och underläkare för att bidra till vården av covidsjuka. Unga och friska läkare som gärna hjälpte till. De som anställdes var dock främst icke-legitimerad personal. Om Sverige hade haft ett fungerande system för AT-tjänstgöringen hade vi haft fler legitimerade läkare som hade kunnat ta ett större patientansvar, arbetat mer självständigt och bidragit till sjukvården under pandemin.
I dag väntar en nyexaminerad läkare i snitt 11 månader på AT. Långa väntetider till AT beror dels på ett underskott av platser, dels på att läkarprogrammen i Sverige genomgått en enorm utbyggnad de senaste åren. Samtidigt råder det brist på specialistläkare i nästan hela landet, enligt Socialstyrelsens undersökning. Parallellt kommer antalet nyexaminerade läkare enligt våra prognoser att öka kraftigt de kommande åren. Vi ser även att antalet AT-platser årligen behöver öka med cirka 100 platser fram till och med 2028. Detta för att möta det framtida behovet.
Vi anser att Socialstyrelsen ska få i uppdrag att dimensionera samt fördela antalet AT-platser nationellt. Som vi tidigare belyst måste regeringen avsätta riktade medel för att finansiera fler AT-platser.
Hur gör våra grannländer? I Danmark introduceras unga läkare via Klinisk basisuddannelse for læger (KBU). Danska Socialstyrelsen ansvarar för dimensionering av tjänsterna. Norge gjorde nyligen om sitt utbildningssystem och tog bort dåvarande turnus och ersatte det med LIS1. Norska Helsediktoratet har en gemensam utlysningsplattform för dessa tjänster och ansökningar sker efter ett organiserat schema.
Sverige bör inspireras av våra grannländer. Det är viktigt att utforma ett rättvist system utan flaskhalsar och väntetider. Det är hög tid att Sverige tar ansvar fullt ut för kompetenförsörjnigen och, precis som våra grannländer, samordnar läkares utbildningstjänster. En bra struktur med goda arbetsvillkor för unga läkare kommer alla att tjäna på, inte minst patienterna.
Regering och myndigheter i våra nordiska grannländer har varit föregångare med att samordna läkares introduktionstjänster. Det är dags att Sverige gör detsamma.