För några veckor sedan blev det klart att den rödgröna regeringen nästa år höjer bidragsdelen i CSN med 300 kronor i månaden. De politiska aktörerna på vänsterkanten har tydligt markerat att dom är nöjda. ”Alla ska ha möjlighet att se på Game of Thrones” deklarerade SSU på sin facebooksida några dagar innan beskedet kom. Jonas Sjöstedt tar i sin tur varje chans att påpeka att denna satsning är Vänsterpariets förtjänst och att den inte blivit av utan dem.
Många studenter är såklart också glada eftersom det är härligt med några extra hundralappar i fickan varje månad. Då är alla nöjda och allt är frid och fröjd? Nej. Detta är i själva verket en riktigt dålig satsning av regeringen.
Först och främst: Sverige är ett land som erbjuder fantastiska utbildningsmöjligheter för alla. Vem som helst kan i princip plugga vad som helst hur länge hen vill. Helt kostnadsfritt dessutom. Utöver det så erbjuds ett otroligt generöst lån från CSN (räntan är i dag 0,3% per år) för att kunna betala sitt uppehälle under tiden. Det är bra. Utbildning är det främsta verktyget för att möjliggöra klassresor. Ett väl utbyggt utbildningssystem gör att det blir dina ambitioner och inte din bakgrund som avgör din framtid.
Som grädde på moset får alla som pluggar, utöver det subventionerade CSN-lånet, också ett bidrag på drygt 2 800 kr i månaden. Det är denna del regeringen nu vill höja, till en årlig kostnad av ungefär en miljard. Det borde de inte.
En utbildning är utan tvekan en av de bästa ekonomiska investeringar en människa kan göra. Den som pluggar på högskola kommer i genomsnitt att tjäna 5 000 kr mer varje månad jämfört med den som väljer inte göra det. CSN-bidraget innebär därmed kort och gott att våra gemensamma skattemedel betalas ut till framtidens höginkomsttagare.
Pengar som undersköterskan, snickaren och lagerarbetaren betalar i skatt varje månad betalas ut till dem som ska bli läkare, jurister och ingenjörer. Nu vill regeringe ytterligare öka denna omfördelning. Det tycker Liberala ungdomsförbundet är orimligt och orättvist.
Detta är pengar som kunnat göra större nytta på annat håll. Exempelvis hade de kunnat användas för att rusta upp vårt underfinansierade försvar, öka polisens resurser för att bekämpa den organiserade brottsligheten, bygga ut förlossningsvården så att kvinnor inte behöver åka taxi till andra landsting då de ska föda eftersom BB är fullt, eller investera i vårt flyktingmottagande så att vi återigen kan bli ett land som hjälper människor på flykt undan krig och förtryck.
I stället ska nu ytterligare en miljard, som kunnat satsas på någon av de ovan nämnda sakerna, användas för att öka bidraget till oss framtida akademiker.
Det är förvisso härligt, och kommer såklart otroligt lägligt precis inför valet, men är i ärlighetens namn tyvärr knappast ett optimalt eller rimligt sätt att spendera offentliga medel.
Politik handlar nämligen om att göra tuffa prioriteringar. Att väga olika grupper och deras behov mot varandra, och se var satsningar behövs som mest. Samma skattekrona kan nämligen inte både satsas på äldreomsorg och förskola samtidigt. Att göra denna avvägning är mycket tråkigare och jobbigare än att lova allt till alla, men det gör inte uppgiften desto mindre viktig. Varje utgift ska kunna motiveras, och politiker bör med rak rygg kunna säga att de anser att just denna utgiftsökning faktiskt var det bästa sättet att använda skattepengarna på. Liberala Ungdomsförbundet menar att ökade bidrag till oss studenter inte är det.
Många försvarare av bidraget brukar påpeka att det redan i dag lönar sig dåligt att plugga. Det stämmer. Det kan åtgärdas genom sänkt skatt på arbete, höjda löner för de akademikeryrken i offentlig sektor som idag har brist på personal och större möjligheter att korta ner studietiden genom exempelvis fler sommarkurser.
Andra försvarare av bidraget hävdar att det redan i dag sker en social snedrekrytering till högskolan och att människor från ekonomiskt svaga förhållanden i mindre utsträckning söker sig dit. Det stämmer också. Därför måste vi satsa mer resurser på att stärka grund- och gymnasieskolor i utsatta områden, sprida mer och tidigare information så att alla känner att högskolestudier kan vara en roll för dem och investera mer i studie- och yrkesvägledning.
Det är förståeligt att många vid en första anblick jublar över förslaget och känner att de som sliter så hårt med sina studier är värda lite mer pengar, men fler borde tänka ett varv till. Även utan CSN-bidraget erbjuder Sverige fantastiska möjligheter att studera vidare för den som vill och anstränger sig. Högskolestudier betalar sig dessutom i form av en högre lön sett över ett helt arbetsliv, större möjlighet att byta karriärväg längre fram, kunskaper och erfarenheter som man har glädje av även utanför jobbet och i många fall minnen för livet.
Regeringens förslag, som lägligt nog införs månaden innan valet, kommer säkert locka en del röster bland unga väljare. Men det är varken en bra eller rättvis politik – hur härligt det än är att få lite mer gratis pengar varje månad.
Max Sjöberg, andre vice ordförande Liberala ungdomsförbundet och student vid Uppsala Universitet.