Att Uppsala kommun växer är ett faktum, oavsett vad man tycker om det. I och med stadens snabba expansion sker en stor markomvandling, ofta på bekostnad av naturen. Skogar, betesmarker, våtmarker av olika form och värden för arter och människor blir nu till bostäder, vägar, köpcentrum, arenor och så vidare.
Mycket natur med sin biologiska mångfald har försvunnit kring Uppsala, och minst lika mycket kommer att försvinna i takt med att Uppsalapaketet realiseras. Samtidigt är vi i en fullskalig artkris som är minst lika allvarlig som klimatkrisen. Uppsala kommun har blivit prisade för sitt Agenda 2030-arbete, vilket är fantastiskt. Men fokus ligger dock nästan uteslutande på klimatet. Följden är att frågor om markanvändning, biologisk mångfald och ekosystemtjänster blivit ordentligt förbisedda, trots att bottenplattan i de globala målen består av både klimat och biologisk mångfald. Inför Uppsalapaketet är det dags att inse att klimat och biologisk mångfald till stor del är varandras lösningar. Det är vad vetenskapen benämner ”nature based solutions”.
Kommunen arbetar själv med att integrera frågor om biologisk mångfald i vissa utvalda prestigeprojekt. Det är föredömligt men om 33 000 nya bostäder ska byggas i Uppsala de kommande 30 åren, då måste alla aktörer göra vad de kan. Oavsett om det är kommunen eller ett bostadsbolag som bygger, måste biodiversitet och ekosystemtjänster högst upp på agendan i varje enskilt projekt.
Att arbeta proaktivt med biologisk mångfald och ekosystemtjänster i exploateringsprojekten är en investering. Det ger fastigheter med minskade skötselkostnader som tar hand om och renar dagvatten, är motståndskraftiga mot extremväder, bidrar till ökad trivsel på gården, stärker varumärken och ökar attraktionskraften både bland företagens personal och bland de boende. Biologisk mångfald handlar inte längre om att krama träd; det är en affärsstrategisk fråga och en överlevnadsfråga. I snabb takt inser nu näringslivet det, och lika snabbt kommer det fram globala affärsledare som prioriterar ekosystemen parallellt med affären. Till dig byggherre som ser miljörörelsen som en nagel i ögat vill vi säga; äg frågan själv! Visa att du vill och kan ta hänsyn, med en stor portion ödmjukhet inför komplexiteten i vår natur och allt den ger oss människor alldeles gratis.
Du som nu drar de första pennstrecken för Uppsalapaketet kan med enkla medel välja att gynna natur och biologisk mångfald redan i projekteringsskedet. Välj inhemska arter som gynnar pollinerare i adult såväl som larvstadie, välj bort de invasiva snöbärsbuskarna, skapa möjligheter för gemenskapsodlingar, minimera hårdgjorda ytor, integrera en öppen dagvattenhantering, låt gräset och blommorna växa vilt… Listan kan göras lång.
Vi ser att det krävs stora insatser från såväl kommunen som näringslivet för att förena en god livsmiljö med en hög biologisk mångfald och ekosystemtjänster.
Därför, det här är vår lista över vad både projektörer, byggherrar och fastighetsbolag behöver göra:
– Utbilda er! Lär er om biologisk mångfald – det man känner värnar man.
– Arbeta enligt hänsynshierarkin vilket är det centrala arbetssättet för att säkra en nettonollpåverkan på naturen: Undvika, minimera, restaurera och kompensera.
– Sätt upp riktlinjer för hur biologisk mångfald ska komma in i varje projekt.
– Våga satsa på en vild skötsel. Med kommunikation till boende och brukare går det att nå långt. Vi rekommenderar även att se Danmarks Radios (DR) fantastiska satsning Giv oss naturen tillbage.
– Och sist men inte minst ta reda på vilka som är de affärsmässiga incitamenten att jobba med, och inte mot naturen, för de finns.
Se affärsmöjligheterna. Kommer något av Uppsalaföretagen bli det första i Sverige att sätta visionen Biodiversitetspositivt 2045?