Den europeiska unionen har sedan den bildades haft stor betydelse för fred och frihandel. Unionen betyder även mycket för svensk sjukvård, och vi vill hävda att det europeiska samarbetet i framtiden kan bli helt avgörande på det här området.
EU har gjort det enklare för sjuka människor att få sjukvård i ett annat EU-land, vare sig de blir sjuka på en utlandsresa, eller om de väljer att resa för att få sjukvård nära anhöriga, eller där de helt enkelt har förtroende för sjukvården.
Dessutom kan medicinska forskare och sjukvårdspersonal i dag arbeta utomlands under en tid och sedan ta hem sina kunskaper. EU har förenklat internationella forskningssamarbeten kring svåra medicinska gåtor och även gett svensk sjukvård många kunniga medarbetare. Det krävde hårt arbete i Europaparlamentet, men i dag är det betydligt enklare än förr för utländska studenter och forskare som verkar inom området att komma till Europa och stanna här.
Vårt mål är att ytterligare stärka det europeiska sjukvårdssamarbetet, och vi vill börja med två viktiga förbättringar.
Den ena är att stärka kunskapen. Om en människa drabbas av en sällsynt sjukdom är det avgörande att hon får vård där kunskapen är som störst om hennes sjukdom. Dessutom kräver vissa sjukdomar ovanliga, avancerade behandlingar som är svåra få tillräcklig erfarenhet av i ett litet land som Sverige. Sällsynta diagnoser och avancerade, ovanliga behandlingar kräver helt enkelt vana och expertis som inte går att få med bara ett fåtal patienter per år.
Vi liberaler vill därför inrätta europeiska specialistcentra för sällsynta sjukdomar och ovanliga, avancerade behandlingar, så att läkare får samla på sig den erfarenhet som hela Europa kan ge.
Det kommer att göra stor skillnad för sjuka människor i skriande behov av god sjukvård.
Vår andra åtgärd kan inte vänta. Den handlar om att säkra grundpelarna i modern sjukvård: antibiotika. Antibiotika är helt avgörande för modern sjukvård, eftersom de botar vardagsinfektioner, räddar tidigt födda barn och möjliggör intensivvård och cancerbehandling. Men alltfler bakterier kan försvara sig mot dem.
Redan i dag dör 700 000 personer i världen varje år av resistenta bakterier – i södra Asien dör ett barn varannan minut. Var tredje resenär till Sydostasien och Mellanöstern riskerar att återvända till Sverige med bakterierna, och mer än 10 000 svenskar bär redan på dem. Antibiotika som människor och lantbrukets djur kissar ut flyter samtidigt mot Europas hav och sjöar.
Enligt en brittisk SOU kan resistenta bakterier år 2050 vara världens vanligaste dödsorsak, motsvarande sammanlagda dödsfall i diabetes, cancer, trafikolyckor, stelkramp, kolera, mässling och diarréer.
Det kommer att drabba världsekonomin, skapa lidande, föräldralösa barn och barnadödlighet. Antibiotikaresistenta bakterier är helt enkelt ett hot mot hela vår moderna sjukvård. Vi behöver ta striden mot dessa motståndskraftiga, antibiotikaresistenta bakterier.
Bakterier känner inga gränser. Därför behövs ett gränsöverskridande europeiskt samarbete mot antibiotikaresistens. Vi vill skärpa miljökraven för import av antibiotika in i EU, så att utsläppen minskar på andra håll i världen när antibiotika tillverkas. Vi vill även stifta gemensamma europeiska regler för antibiotikautsläpp inom djurhållning och läkemedelsförskrivning. Dessutom vill vi värna och stärka EU-projekt för nya antibiotika och för forskning om effekterna antibiotikaresistensen får på både ekosystem och på oss människor. Vi är övertygade om att detta arbete kan göra stor skillnad och att det dessutom kommer att sända en skarp signal till övriga världen.
Det europeiska samarbetet kan inte överskattas, vare sig historiskt eller i framtiden.
Vi är stolta över att vara en del av en union som betytt så mycket, och som kan göra så stor skillnad för människors hälsa och hela liv.
Lina Nordquist, riksdagsledamot (L)
Cecilia Wikström, Europaparlamentariker (L)