I syfte att förbättra underhållet av våra vägar och järnvägar har vi Sverigedemokrater lagt ett utskottsinitiativ i riksdagens Trafikutskott. Förslaget är att dela upp Trafikverket i ett renodlat Vägverk och ett renodlat Banverk, samt att minska stabs-, lednings- och overheadkostnaderna utifrån det nuvarande Trafikverket med minst 20 procent. Grunden till vårt förslag är Trafikverkets märkliga prioritering att massanställa nya tjänstemän i stället för att lägga skattebetalarnas pengar på själva underhållet.
Förslaget röstades ned av Moderaterna tillsammans med bland annat Socialdemokraterna. För oss blir detta ofattbart.
Moderaterna har genom årtiondena gjort en stor poäng av att vara ”flaggskeppet” inom den ekonomiska politiken. I sina officiella dokument skriver de bland annat ”det är framför allt företag som skapar jobb och tillväxt” samt att ”för oss är det viktigt att undvika regelkrångel, byråkrati och onödig administration i största möjligaste mån, eftersom vi vet hur viktigt det är för företag och företagare”. Mot denna bakgrund blir det för oss helt obegripligt när Moderaterna hellre värnar Trafikverket än skattebetalarnas pengar.
Trafikverket har efter sammanslagningen 2010 av Vägverket och Banverket utvecklats till en byråkratisk koloss där Trafikverket tillåtits svälla med 3 142 nya tjänster, vilket innebär hela 46 procent fler anställda mellan 2010 och 2020. Myndigheten är nu bland de i särklass största i Sverige med sina cirka 10 000 anställda. Att Trafikverket måste effektivisera sin verksamhet och låta mer pengar gå direkt till underhåll och investeringar i stället för till fler tjänstemän är uppenbart för oss, men tydligen inte för Moderaterna.
För att få en relevant jämförelse av kostnaden för de drygt 3000 nytillkomna tjänstemännen och cheferna, så motsvarar detta två miljarder kronor årligen, eller 14 miljarder kronor på sju år. Detta kan ställas i jämförelse med kostnaden för det efterlängtade men försenade fyrspåret mellan Uppsala och Stockholm, som i Trafikverkets förslag till Nationell plan 2022-2033 beräknas kosta 12,8 miljarder kronor, men där endast en femtedel är anslaget.
Fyrspåret mellan Uppsala och Stockholm är ett av få järnvägsprojekt som beräknas vara samhällsekonomiskt lönsamt, ändå saknas pengar i den nationella planen. Endast en bråkdel är finansierat. Sträckan mellan Uppsala och Stockholm har dessutom varit hårt drabbad av dåligt underhåll, där resenärer fått stå och vänta på tåget på grund av spårfel, växelfel och signalfel med mera. Här ser vi ett direkt exempel på vad som sker när skattemedel används till administration i stället för att gå till direkta investeringar eller underhåll av befintlig infrastruktur. Något för alla partier att beakta, så även Moderaterna.
Studerar vi flertalet av de rapporter och granskningar som Riksrevisionen har gjort av Trafikverkets verksamhet ser vi en nästan total avsaknad av kostnadskontroll. Gång efter annan har Riksrevisionen fastslagit att både underhåll av väg- och järnvägar blivit dyrare än vad som avtalats, vilket även gäller investeringar. För oss är det självklart att den kritik som lyfts fram av Riksrevisionen måste tas på allvar. Moderaterna kan väl inte ha missat alla granskningar som har gjorts?
För oss är det centralt att hushålla med skattebetalarnas pengar, vilket även borde vara statens skyldighet. Här anser vi att Trafikverket har misslyckats. Vi ser att experimentet med ett sammanslaget Trafikverk nu har nått vägs ände. Vi är övertygade om att en uppdelning och därmed en återgång till ett separat Vägverk och ett separat Banverk är rätt väg att gå, likväl som en kraftigt minskad administrativ kostym.
Vår förhoppning är att även Moderaterna ska komma till denna insikt, det vill säga att vi ska värna skattebetalarnas pengar likväl som att få ut mesta möjliga verksamhet till medborgarna snarare än ytterligare tjänstemän till ett dysfunktionellt Trafikverk.