Tusentals elever har nyligen börjat ett nytt läsår. De kan se fram mot att ta till sig nya kunskaper och att få utvecklas. Men samtidigt ökar den psykiska ohälsan bland eleverna. Skolan har länge stått nästan hjälplös inför detta faktum. Under en tid bantades skolhälsovården ner.
Det är nu välkommet att en fungerande elevvård med flera professioner, som kuratorer och psykologer, skolsköterskor och skolläkare, är på väg att återupprättas.
Elevhälsans uppdrag är att främja lärande och att arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Syftet med arbetet är att alla elever ska ges möjlighet att klara målen i skolan. Nyanlända, barn från socialt utsatta miljöer, särbegåvade – elever med särskilda behov. Alla!
Elevhälsan och elevvårdspersonalen måste bli mer närvarande bland eleverna på skolorna. Alla elever måste få tillgång till elevhälsa, oavsett var i landet man bor. Det kräver att mer resurser riktas rätt över hela landet.
Det är därför glädjande att Skolkommissionen föreslagit en ökad nationell finansiering av skolan utifrån socioekonomiska faktorer som skjuter till resurser till elevhälsan. Det är ett steg i rätt riktning för en mer tillgänglig och likvärdig elevhälsa.
Men för att man i skolan ska klara av att fokusera på att förebygga problem i stället för att åtgärda akuta problem så måste alla yrkesgrupper som finns i skolan komplettera varandra och samverka.
Samspelet mellan lärande och psykisk hälsa är tydligt. Att på ett fullvärdigt sätt klara av sin skolgång är den enskilt mest betydelsefulla hälsofrämjande faktorn. Därför måste all tillgänglig expertis användas till att i nära samarbete med lärare och skolledning utforma en skola som kan utbilda alla elever. Genom sådant förebyggande arbete stärks skolans kompensatoriska uppdrag.
Miljön i skolan spelar stor roll för hur eleverna upplever sin skolgång. Staten måste ta sitt ansvar och garantera varje barns och elevs rätt att vistas i skolan utan att riskera kränkande behandling, och att alla elever får stöd för att nå målen i skolan. När elever får möjlighet att samtala med och ses av vuxna i skolan, lärare och annan personal, kan skolan – med rätt bemanning och med professionella utövare – vara platsen där utsatta elever får hjälp.
I dag är pressen på lärarna i skolan stor med lärarbrist och omfattande sjukskrivning. Ny statistik från AFA försäkring visar att lärarnas sjukskrivningar ökar dramatiskt vid skolstarten.
En känsla av otillräcklighet gör till slut att många lärare inte orkar. Diagnoserna är reaktioner på svår stress och ångestsyndrom och kan leda till att personer blir långtidssjukskrivna eller slutar i yrket.
Kuratorer och psykologer i elevhälsan pressas i sin tur av en hög arbetsbelastning, som ständigt ökar eftersom fler barn mår dåligt, fler elevärenden är akuta och fler elever inte kommer till skolan över huvud taget.
Elevunderlaget måste begränsas. Ett riktmärke är 300 elever per skolkurator och 500 elever per skolpsykolog. Dit är det långt i dag.
Över hälften av skolkuratorerna ansvarar för mer än 500 elever och en del för över 1 000 elever, enligt en undersökning från Novus i våras.
Det hälsofrämjande och förebyggande arbetet måste tas på allvar. Elevhälsan ska stödja en jämlik skola för alla. Med Skolkommissionens förslag kan kuratorer, psykologer, sjuksköterskor, läkare och lärare få resurser för att kunna samverka och förändra skolans arbete för elevhälsa och studiero. Det kan innebära ett lyft för hela den svenska skolan.
Heike Erkers, ordförande Akademikerförbundet SSR
Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund
Anders Wahlberg, ordförande Sveriges Psykologförbund