I Sverige har vi 16 miljömÄl. Allt frÄn ingen övergödning till ett rikt odlingslandskap. TyvÀrr har vi inget mÄl om produktion, vilket hade varit bÀttre. I dag prioriteras pÄlagor före morötter, importen ökar och med den miljöpÄverkan. Det blir effekten nÀr ett miljövÀnligt och effektivt jordbruk tvingas över grÀnsen.
Dock har vi ett krav pÄ att inte exportera miljöpÄverkan, vilket man nu kommer att göra.
Den nya regeringen sÀger sig vilja vÀrna det svenska jordbruket och dess produktion, hur Àr fortfarande oklart. DÀremot har de varit tydliga med ökade kostnader i form av olika skatter samt en önskan om ökad ekologisk produktion. Man vill öka den ekologiska produktionen som redan i dag bÀr stora stöd, samtidigt som den konventionella odlingen som redan i dag sliter med ökade krav och kostnader skall pÄtvingas Àn högre kostnader för sin produktion.
Detta samtidigt som SLU i sin utvÀrdering av det tidigare landsbygdsprogrammet konstaterar att det Àr svÄrt att pÄvisa nÄgra effekter av ekologisk odling och att riktade miljöÄtgÀrder bör prioriteras i stÀllet.
En miljöersÀttning till ekologisk odling Àr ett stöd till ett system som avkastar mindre och pÄ sÄ vis belastar miljön mer per kilo produkt. Detta ger i slutÀndan Àven en produktion som blir bidragsberoende och dÀr efterfrÄgan inte kan avlÀsas dÄ man skapar en falsk marknad och efterfrÄgan.
Vill man ha ekologiskt bör man betala vad det kostar.
Man kan ge ett omstÀllningsstöd till att stÀlla om till ekologisk odling under perioden dÄ man inte fÄr sÀlja varan som ekologisk men tappet i avkastning finns. PÄ sÄ sÀtt fÄr man en vara som konsumenten om den vill ha varan fÄr betala vad den kostar. PÄ sÄ sÀtt ser man om marknaden verkligen finns eller inte.
Stödet till ekologisk odling bidrar inte till ett renare lantbruk; det finns andra sÀtt att nÄ en hÄllbar produktion med mindre miljöpÄverkan.
Ett sÀtt Àr via investeringsstöd för att modernisera samt skapa positiva miljöeffekter. Ett investeringsstöd hjÀlper bonden med 40 procent av investeringen. En sÄdan investering Àr inte mÀrkt för en specifik produktion utan kan komma alla lantbrukare till gagn. Investeringen Àr en engÄngskostnad vilket inte krÀver Ärlig kontroll och administration. Exempel pÄ en investering Àr strukturkalkning, tÀckdikning och kvÀvesensor. Dessa investeringar pÄverkar alla miljön med minskade vÀxtnÀringsförluster och minskad klimatpÄverkan.
Det Àr kontroversiellt att prata om konventionell odling som miljövÀnlig odling. Helt plötsligt fÄr miljörörelsen horn i pannan för det gÄr mot deras tyckande att konventionella jordbruk Àr stora miljöbovar.
SÄ var det nog pÄ 50-, 60- och 70-talet. Det gÀllde inom de flesta omrÄden inte bara inom jordbruk. Men tiden har förÀndrats. Vi har blivit mer miljömedvetna. Jag har varit bonde i över 20 Är och under hela min yrkesverksamma tid har jag gÄtt kurser för att fÄ hantera vÀxtskydd och köra sprutan. Diskussioner om utrustning och skydd, tester av sprutan samt lobbyarbete för att minska risken att ta fel preparat talar vi om varje Är. Handelsgödseln har vi gjort utrÀkningar om hur mycket som behövs för en viss skörd beroende vad vi odlat innan och om vi har stallgödsel att tillgÄ. Att vi vid proteingödslingen av vete anvÀnder N-sensor Àr inget nytt lÀngre.
Men hör man politiker och naturskyddsföreningen som lever av skrÀmslor sÄ verkar vi inte ha kommit nÄgon vart alls. HÀr ser man hellre att man importerar ekologisk mat Àn att man odlar konventionellt i Sverige. Detta trots att vÄr konventionella mat oftast Àr mer miljövÀnlig Àn den importerade ekologiska.
Vi har under mÄnga Är i Sverige jobbat för att fÄ bort sjukdomar som salmonella, Bovin virus diarré, leukos med flera smittsamma sjukdomar. Detta har gjort att vi nu har EU:s lÀgsta anvÀndning av antibiotika. Vi anvÀnder antibiotika till sjuka djur och inte till friska. Samtidigt som vÄra lÀkare försöker fÄ ner anvÀndningen av antibiotika till mÀnniskor dÄ risken Àr stor att vi fÄr in resistenta bakterier.
Det kÀnns dÄ sÄ skrÀmmande att man hellre importerar mat uppfödd pÄ antibiotika Àn svensk frisk mat till vÄra kommuner och landsting. Och det mest skrÀmmande Àr att man gör det medveten om att det svenska jordbruket gÄr pÄ knÀna.
Enligt lantbruksbarometern Àr det 1 procent av alla lantbruksföretag som kÀnner att de har mycket god lönsamhet i sin verksamhet, 18 procent som har god lönsamhet, 78 procent har dÄlig eller mycket dÄlig lönsamhet.
Och nÀr en djurbonde lÀgger av kommer ingen ny. Det som gör att man lÀgger av Àr att man stÄr inför stora investeringar som man inte klarar av. De som har haft det tufft att klara av konventionell odling har redan stÀllt om till ekologisk odling.
Om vi ska ha 100 procent ekologisk odling kommer pengarna i landsbygdsprogrammet inte rÀcka till. DÄ man inom landsbygdsprogrammet enbart fÄr bekosta kostnader eller inkomstbortfall och inte nyttor.
I det förra landsbygdsprogrammet avsatte man cirka 350 miljoner kr till investeringsstöd för modernisering av jordbruket, övergÄng till ny effektivare och miljövÀnligare teknik. Till de riktade miljöersÀttningarna för minskad övergödning var summan 180 miljoner kronor. Det Àr dÀr de största utmaningarna finns och Àven de största kraven kommer. Satsningen pÄ ekologisk odling lÄg pÄ 600 miljoner kronor per Är, vilket Àr tre gÄnge mer pengar för eko Àn för riktade miljösatsningar. Eller tvÄ gÄnger sÄ mycket pÄ eko som pÄ satsning pÄ investeringsstöd för att stötta jordbrukets investeringar.
LÄt oss inte göra om samma misstag som i förra landsbygdsprogrammet! Dra lÀrdom av halvtidsutvÀrderingen och stöd hela det svenska lantbruket.
Enligt halvtidsutvÀrderingen av landsbygdsprogrammet sa man: fram till dess att man ser miljöeffekten av ekologisk odling ordentligt utredd bör i stÀllet mer resurser satsas pÄ riktade ÄtgÀrder som fÄnggrödor/vÄrbearbetning, skyddszoner och vÄtmarker för att minska vÀxtnÀringsförlusterna.
DÀrför kÀnns det viktigt att fÄ upp ögonen pÄ politiker att dessa pengar skulle kunna göra mer nytta genom stöd för strukturkalkning, tÀckdikning, bÀttre maskinpark, förnybar energi mm i stÀllet för som nu ett Ärligt stöd för att producera mat. Om man fasar ut eko-stödet och lÄter marknaden betala vad det kostar att hÄlla ekologisk odling i gÄng varje Är kan vi öka konkurrenskraften för alla bönder med ett stöd som kan administreras pÄ ett enkelt sÀtt och generera miljöeffekt under lÄng tid framöver till skillnad frÄn eko-stödet som Àr en Ärlig kostnad som krÀver administration och kontroll samt enbart gÄr till en liten begrÀnsad skara bönder.
SÄ för miljöns skull och för det svenska landskapets skull stöd lantbruket i dess vilja i att investera i miljöförbÀttrande ÄtgÀrder i stÀllet för pÄ ersÀttning för en lÀgre produktion. Handla Svenska livsmedel till den offentliga förvaltningen och sÀtt upp produktionsmÄl sÄ man kan styra över till miljövÀndlig produktion som ger öppna landskap och sysselsÀttning i Sverige.
Catharina Rudolphson
ordförande SpannmÄlsodlarna Stockholm Uppsala
vice ordförande LRF MÀlardalen