Borås och Uppsala har sina likheter. Båda kommunerna styrs av växlande politiska majoriteter, de är expansiva och idrott/sport är viktiga inslag. Båda satsar på nya idrottsanläggningar. För Borås politiker gäller en aktsamhet om de gemensamma resurserna och varje skattekrona räknas. Denna aktsamhet gäller inte Uppsala.
När Borås för 10 år sedan insåg att en ny simhall behövdes, sattes tydliga mål upp för användning och hur nyttan skulle komma Boråsarna till godo. En funktionell och hållbar byggnad skulle uppföras, med en kostnad som politikerna kände att de kunde försvara inför Boråsarna. Därför uppförde Borås år 2010 en ny simhall med simbassäng om 50 x 25 meter och en undervisningsbassäng, en sådan anläggning som Uppsala också behöver. Även utomhusbadet rustades upp och blev en del av Borås Simarena. Totalkostnaden blev 53 miljoner kronor. Med hänsyn till ökad byggkostnad är det kanske 100 miljoner kronor i dag och för Uppsala som vill ha lite extra snarare 150 miljoner kronor. Uppsala budgeterade 500 miljoner år 2017 för ny simhall till Fyrishov och har sedan ytterligare utökat projektet, varav en rimlig bedömning i dag är minst 750 miljoner. Varför kommer en ny simhall till Fyrishov att kosta lika mycket som fem nya i Borås?
Ett av Uppsalas problem är avsaknad av en djupare analys för vem och vilken verksamhet simhallen ska byggas för. Nu ingår allt från bad, relax, motion, träning och simtävlingar. I Borås konstaterades att ”Det fanns efterfrågan i kommunen för en ordentlig simanläggning, anpassad för motionärer, simträning, friskvård och simtävlingar.”. En liknande slutsats borde även dras i Uppsala och inte bara att allt ska finns samtidigt i hela anläggningen. Var är analysen som säger att en vanlig simbassäng för bara simning inte duger?
I dag är det från sen eftermiddag och under kvällen svårt för föreningar att hyra simbana för träning. Allmänheten har oftast bara några få banor att tillgå för simning, badet är allt annat än välkomnade för motionssimmare kvällstid. Det är svårt att inte vara i vägen eller hindras av att någon simmar för sakta.
Då alla aktiviteter ska rymmas samtidigt, har onödigt dyra och komplicerade lösningar valts med höj- och sänkbara bryggor, som en mur som skjuter upp från botten för att dela av bassängen. Ett problem med den tänkta lösningen, förutom att den inbjuder till dyra underhållskostnader, är att mängden banor för simträning minskar mot i dag. Ett enklare alternativ är att styra med placering av linorna och bassängkonstruktion, Borås lösning kan studeras. Den nya simbassängen bör inte byggas för lek och bad eller anpassningar annat än för att underlätta i- och urstigning. Det finns redan flera alternativa bassänger och ett äventyrsbad.
Hanteringen av den gamla 50-metersbassängen väcker också frågor. Varför ska en rundbana byggas? För det första är det svårt att simma runt, runt. För det andra varför måste vuxna människor underhållas med ett ”vuxenäventyrsbad” för att få snurra runt i en bassäng? Vad blir nästa onödiga steg, en sporthall för att hoppa studsmatta? Vi kan se hur Uppsalas kommunalråd sätter kommunen på kartan, Uppsala nu med både snurr och hopp. Näringslivet kommer att stå i kö för att få etablera sig i kommunen.
Ett annat område som fördyrar anläggningen är satsning på en kommunal kärnverksamhet, att bygga ut lokalerna för administrationen. Den borde ju snarare kunna minska med tanke på att kommunen försöker organisera de olika sport- och idrottsanläggningarna i ett bolag.
Den gamla anläggningen behöver förnyas, och en önskan finns att använda träningsbassängen till något annat. Rätteligen borde det inte bli dyrare än att bygga helt nytt. I fall den gamla rivs, och två nya 50-meters bassänger och några mindre bassänger byggs enligt Boråsmodellen blir kostnaden 300 miljoner kronor, även en förnyelse av utomhusmiljön borde rymmas i kostnaden. Nu anser säkert Uppsala kommun att de har ett större projekt, men det är inte så mycket större att det motiverar dubbel kostnad om minst 750 miljoner kronor.
Innan sommaren genomfördes en arkitekttävling och ett vinnande förslag med många bra idéer presenterades. Det finns inget som nu hindrar Uppsalas politiker att ge nya direktiv till projektet innan nästa steg. Erfarenheterna från Borås bör studeras och inför kommande upphandling bör en medvetenhet om en rimlig kostnadsnivå finnas. Uppsala behöver en utbyggnad av simanläggningar, men det bör ske till rimlig kostnad och uppfylla de behov av verksamhet som finns.