Vi lever i en tid som präglas av omfattande teknologiska skiften. Det leder till ett behov att skapa framtidens jobb för att inte halka på efterkälken.
Näst efter de tre storstadslänen samt Östergötland är Uppsala det län i Sverige som har störst satsningar på forskning och utveckling. Behovet av att främja den ekonomiska utvecklingen är samtidigt uppenbart även i Uppsala.
Mellan år 2003 och 2021 växte de reala inkomsterna per invånare i länet, efter hänsyn till inflationen, enbart med 0,8 procent årligen i genomsnitt. Det är del av en stagnerande utveckling som präglat ekonomierna i norra och västra Europa.
Något förenklat har de utvecklade ekonomierna i Europa slutat att vara teknologiledande, då satsningar på forskning och utveckling alltmer sker i USA.
Sverige är det land i EU som satsar allra störst andel av den samlade ekonomiska produktionen, 3,4 procent, på forskning och utveckling. Även detta är dock lite lägre än motsvarande nivå i USA, samt klart lägre än 4,9 procent i Sydkorea och 5,6 procent i Israel. En hög skattekvot bidrar också till att hämma den ekonomiska utvecklingen i Sverige och flertal andra europeiska länder.
Tillväxten kan stimuleras genom ett helhetsfokus, där ökade satsningar på forskning och utveckling går hand i hand med tillväxtfinansiering i näringslivet och affärsutveckling i små och medelstora företag.
I projektet Nordic Innovation Triangle finner vi i vår forskning att nivån av samlade privata och offentliga investeringar per invånare är en procent högre i Östra Mellansverige, den större regionen som Uppsala är del av, än i den genomsnittliga nordiska regionen.
Samtidigt finns en klar uppsida med ytterligare ökade investeringar. Om nivån av investeringar i regionen kan höjas med en femtedel, förväntas arbetslösheten minska från 8,8 till 8,4 procent.
Av de små och medelstora företagen i Östra Mellansverige är lite mer än var tredje inriktat på produktinnovationer, lite lägre än i övriga Norden. En majoritet på 51 procent av regionens företag verkar däremot med innovationer inom affärsprocesser, vilket är mer än den typiska regionen i Norden.
Enbart 15 procent av de innovativa små och medelstora företagen är inriktade på samverkan med andra, klart lägre än genomsnittet för Norden. Medan innovationer i affärsprocesser står i fokus, finns alltså en omfattande brist på samverkan med andra.
Företagare i andra svenska regioner ligger också efter jämfört med företagare i de nordiska grannländerna, när det kommer till att utveckla samverkan med andra.
En förklaring är att så mycket av företagarnas tid går åt att hantera myndighetsärenden att de saknar tid att utveckla samverkan med andra.
Det har uppskattats av Svenskt Näringsliv att företagens kostnader att anpassa sig till och följa regelverken uppgår till ungefär 200 miljarder kronor årligen. En betydande del av denna kostnad är i form av företagares egen tid. Systematiskt arbete med att minska regelkrånglet behöver ske på EU-nivå och nationell nivå, men även de lokala besluten spelar viktig roll.
Många av besluten som påverkar hur mycket företagen belastas av regelkrångel och tillsynskostnader sker i kommuner och regioner. Genom att minska tiden som de lokala företagarna behöver lägga på myndighetsärenden skapas mera tid för affärsutveckling och innovation.
En regional tillväxtstrategi är nyckeln till långsiktig välståndsutveckling, och särskilt viktigt i en tid präglat av snabbare teknologiska förändringar än vad vi tidigare har upplevt.
I Uppsala län uppgår satsningarna på forskning och utveckling till 10,5 miljarder kronor årligen. Knappt hälften kommer via näringslivet och den andra hälften via högskolor och offentlig sektor.
En rimlig ambition är att öka satsningarna med en femtedel jämfört med tidigare. Det skulle innebära ungefär 800 miljoner kronor via ökade satsningar från näringslivet, 1,2 miljarder via högskolor och 100 miljoner via den offentliga sektorn.
Uppsala är redan en av de mest forskningsorienterade delarna av Sverige, som i sin tur är ledande i EU sett till satsningar på forskning och utveckling. Samtidigt är det tydligt att mer innovationer, affärsutveckling och tillväxtfinansiering krävs för att bryta stagnationen och få fart på jobbtillväxten. En regional tillväxtstrategi behövs för att lyfta utvecklingen.