Det är många som ifrågasatt att Uppsala som bygger bort parker, grönområden, trädalléer, skogsdungar och urbana naturskogar har fått Världsnaturfondens (WWF) klimatpris år 2018 och 2020.
Svaret är att WWF inte tagit med grönskans, trädens, skogsmarkens och byggnadernas betydelse för klimatet i sina kriterier och i stället låtit sig imponeras av kommunens frivilliga och begränsade klimatprotokoll och satt sina förväntningar till välformulerade men orealistiska målbeskrivningar.
Utnämningen har därför tjänat som en grönmålning av Uppsalas exempellösa betongdominerade förtätning som sker på bekostnad av luft, ljus, trivsel, hälsa, biologisk mångfald och klimatanpassning. Förstörelsen av kulturmiljöer och stadsnära jordbruksmark inte att förglömma
Uppsala ligger lågt i grönyta per invånare enligt Statistiska centralbyrån. Med nu aktuella exploateringsplaner kommer situationen att än förvärras.
Stadsdelen Eriksberg – i dag runt 7000 invånare – planeras förtätas till dubbla antalet invånare, nästan uteslutande på urban skogsmark, i parker och grönområden. Enligt forskare vid SLU är planerna unikt störande i en i dag fungerande boendemiljö. Förlusten av bostadsnära grönska gör tillgången ojämlik och ökar sårbarheten. Eriksberg klarade värmeböljorna 2018 bättre än andra ställen just på grund av att det fanns skyddande grönska här.
Ett annat aktuellt exempel på klimatstörning är den fördjupade översiktsplanen för sydöstra staden som förväntas antas i december 2021. Där ska byggas för en befolkning motsvarande ett helt Sundsvall på stadsnära grönområden och i skogar med höga naturvärden nära naturreservatet Lunsen och med intrång i Årike Fyris. Tre bostadsområden förlorar sin bostadsnära grönska och naturreservaten utsätts för förslitning.
Hållbarhetsbedömningen för den fördjupade översiktsplanen visar på långtgående klimateffekter då större delen av planområdets skogsmarker, inklusive våtmarker, tas bort och en stor del av dagens kolsänka försvinner. Likaså kommer mycket av dagens vatten- och temperaturreglerande funktion försvinna. I sammanfattningen kan man läsa: "Planförslagets mål är att skapa världens första klimatpositiva stadsmiljö med hjälp av innovativa tekniska försörjningssystem. För måluppfyllelse krävs tekniska lösningar som ännu inte finns varför påverkan på klimatutsläpp inte går att bedöma".
Kommunens ambitiösa mål är alls inte trovärdiga. Uppsala kommun har hittills inte tagit ansvar för att det som byggs är så nära Co2-fritt som det går i dag, oavsett hur många frivilliga klimatprotokoll och vackra målformuleringar man har lanserat. Faktum är att upp till 85 procent av en byggnads klimatavtryck sker under byggfasen. Passivhus för minimal energiförbrukning eller trähus har vi heller inte sett mycket av.
WWF:s bedömning inför prisutmärkelsen sägs grunda sig på kommunens inrapporterade klimatdata. Vissa utsläppsminskningar finns redovisade i klimatprotokollet men det är ofullständiga data och stora förhoppningar om eventuella framtida tekniska lösningar ingår i rapporteringen.
Vi har båda i brev till WWF påtalat bristen på helhetssyn för bedömningen av Uppsala som klimatstad och fått bekräftat att frågan om naturens ekosystemtjänster inte har beaktats. WWF har svarat att de överväger att bredda sina bedömningsgrunder inför framtida utmärkelser och ta med klimatanpassning, ekosystemtjänster, vatten- och markanvändning. WWF tog våra invändningar på allvar och har även vidarebefordrat våra kritiska synpunkter till tjänstemännen i Uppsala kommun.
WWF har hanterat våra synpunkter mycket bra och en ändring av kommande utvärderingskriterier är att vänta. Men kommunen föredrar att ha skygglapparna på och den rödgröna ledningen fortsätter oförtrutet sina klimatstörande expansionsplaner.