Lärarnas Riksförbund publicerade nyligen rapporten Specialpedagogik på undantag, som uppmärksammar att bristen på speciallärare leder till en orättvis skola. Rapporten visar bland annat att en konsekvens av grundskolans brist på specialpedagogisk kompetens är att många elever får särskilt stöd först i årskurs nio. Den påtalar även att bristen på speciallärare är som allra störst i skolor där många elever är i behov av stöd. Lärarnas Riksförbund efterfrågar därför satsningar som innebär att flera speciallärare utbildas, samt att skolans gruppstorlekar minskar så att lärare får mer tid för varje elev. Sådana satsningar skulle bidra till att möjliggöra tidigare insatser för elever i behov av stöd.
Vi håller med om att underskott och snedfördelning av specialpedagogiska resurser inom grundskolan är ett allvarligt likvärdighetsproblem. Vi vill samtidigt lyfta fram andra åtgärder som också stärker grundskolans arbete med sitt kompensatoriska uppdrag, det vill säga – uppdraget att arbeta för att uppväga skillnader i elevers förutsättningar att tillgodogöra sig utbildning.
Dagens system med marknadsskola och etableringsfrihet för friskolor har inneburit att skolkoncerner startar skolor där de ser en möjlighet att göra vinst. Många friskolor attraherar i första hand elever med studievana och välutbildade föräldrar, vilket leder till segregation mellan skolor. Vi vill därför att Uppsala kommun inför en gemensam antagning för kommunala skolor och friskolor, för att motverka den skolsegregation som drivs av bland annat systemet med marknadsskola.
En gemensam antagning bidrar till att alla skolor får en mer allsidig social elevsammansättning, vilket i sin tur leder till att elever med olika bakgrund får möjlighet att utbyta erfarenheter och stötta varandra i skolarbetet. Samarbete i heterogena grupper är gynnsamt både för elevernas språkliga utveckling och för deras kunskapsutveckling generellt.
Utöver att stärka den specialpedagogiska kompetensen inom grundskolan behövs satsningar på skolans arbete med elevhälsa. Uppsala kommuns kvalitetsrapport för grundskolan läsåret 2020-2021 uppmärksammar att andelen elever som inte uppnådde ”godkänt” (dvs E eller högre) i alla ämnen i årskurs 9 har ökat. Flera skolor lyfter fram psykisk ohälsa som en möjlig orsak till att elever hamnar i problematisk skolfrånvaro, vilket i sin tur kan bidra till sämre skolresultat. Skolans elevvårdspersonal behöver därför få mer resurser för att kunna utöka sitt arbete med både förebyggande åtgärder och direkta stödinsatser för elever i psykisk ohälsa.
I Uppsala lämnar varje år ca 300 elever grundskolan utan att vara behöriga till gymnasieskolan. Detta motsvarar 10-15 procent av en årskull. Majoriteten av dessa elever har inte fått det stöd de behöver och har rätt till under sin tid i grundskolan. Att lämna grundskolan med ofullständiga betyg är en tydlig riskfaktor för att hamna i svåra problem senare i livet (såsom arbetslöshet, missbruk – eller kriminalitet) vilket även innebär en ökad risk för utanförskap och utslagning. Uppsala kommun behöver därför göra mer för att möjliggöra skolans arbete med det kompensatoriska uppdraget, i form av satsningar som möjliggöra tidiga och varierade insatser för elever i behov av olika slags stöd. En jämlik skola gynnar alla!