Elpriserna rusar mitt i sommaren och nära hälften av småhusägarna oroas över vinterns energipriser, visar en ny undersökning från Energimyndigheten. Och de har anledning att oroas. Svenska Kraftnät, SVK, skriver i sin senaste kraftbalansrapport att vi de kommande vintrarna kommer att ha ökade obalanser i vårt elsystem, och om man lägger till ett ökat elbehov från nya norrländska industrier och ett eventuellt stopp för rysk gas till Europa, står södra Sverige inför en fullfjädrad elkris med mycket höga och volatila priser. Trots att krisen är akut, så låtsas våra politiska partier att lösningen är att bygga stora mängder havsbaserad vindkraft alternativt små modulära kärnkraftreaktorer. Tron på vindkraft eller kärnkraft har utvecklats till en ideologisk trosfråga utan koppling till verkligheten, en verklighet som präglas av långa tillstånds- och byggtider.
I kraftbalansrapporten konstaterar SVK att det finns en stor potential med användarflexibilitet, vilket innebär att användarna varierar sin förbrukning beroende på balansen i systemet. Det kan handla om att automatiskt låta värmepumpen eller laddningen av elbilen variera beroende på balansen i elsystemet. Sådana flexibilitet kan ha stor betydelse för elsystemets balans eftersom produktion och konsumtion varje stund måste vara i balans. Men SVK konstaterar närmast uppgivet att utbyggnaden är låg och avstår därför från att ta med möjliga effekter i sina prognoser. Detta är olyckligt eftersom användarflexibilitet, till skillnad mot allt annat, går snabbt att bygga ut eftersom digitaliseringen gjort att lättanvända tjänster för mindre användare utvecklas snabbt.
En förklaring till att utbyggnadstakten är låg är att arbetet med regleringen av användarflexibilitet har fastnat i en pingpongmatch mellan Energimarknadsinspektionen (EI) och SVK. En ny roll som leverantör av balanstjänster, kallad BSP (Balance Service Provider), ska förenkla för mindre aktörer att samla exempelvis hushåll för att upprätthålla effektbalansen. Men BSP-rollen verkar hopplöst svår att integrera i svensk lag och i slutet av maj meddelade EI att samrådet kring regleringen skjuts upp. Ett av skälen är att man vill invänta lagstiftningen kring så kallad oberoende aggregering, en lagstiftning som ska göra det möjligt för grupper av användare att erbjuda flexibel elförbrukning till elsystemet. Denna är sin tur en del av den svårt försenade implementeringen av EU:s elmarknadsdirektiv, en försening som fått EU-kommissionen att påbörja arbetet med att dra Sverige inför EU-domstolen.
De höga och volatila elpriserna gör att användarflexibilitet kan bli oerhört lönsamt för alla parter, inte minst för det svenska elsystemet som sådant eftersom vi kan undvika dyr import under de kritiska timmar då vi har underskott. Det är troligen samma timmar som hela norra Europa har elbrist och då den elproduktion som tillkommer är den dyraste och smutsigaste.
Det är dags att partierna tar den kommande elkrisen på allvar och ser pragmatiskt, inte ideologiskt, på energifrågan:
- Det behövs ny energiproduktion med både vindkraft och kärnkraft, inte antingen eller, och tillståndsprocesserna måste gå snabbare. Men oavsett det tar ny produktion tid och löser inte de kommande vintrarnas elkriser.
- Skynda på regleringen av oberoende aggregering så att hushållen enkelt ska kunna få betalt för att variera sin elförbrukning, det går snabbt och kan mildra krisen .
- Ta ett tvärpolitiskt omtag kring energiregleringen så att vi inte fortsätter göra saker som riskerar elsystemets stabilitet, och undersök varför det tagit så lång tid att införa EU:s elmarknadsdirektiv i svensk lag.
De politiska partierna måste erkänna att de kommande vintrarna kan bli kaotiska och eftersom det tid att bygga ny produktion, måste vi laga och lappa med den produktion vi har. Då kan användarflexibilitet i stor skala rädda oss från en svårare elkris.