Alla elever ska få det stöd de behöver för att klara sin skolgång. Även om detta redan står i skollagen vet vi att långt ifrån alla elever får den anpassning de behöver. Det kan vara i form av pedagogiskt stöd genom speciallärare, hjälpmedel om man har dyslexi eller undervisning i mindre grupp. För många elever är detta helt avgörande för att få en chans att uppnå godkända resultat i alla ämnen.
Liberalerna uppmärksammande tidigt frågan om inkluderingstanken som vi menar har gått för långt. Resultat har blivit att elever slagits ut från skolan. Rätt utformat och med anpassade stödinsatser kan elever sitta med i en ordinarie skolklass, men för elever med vissa omfattande stödbehov krävs andra lösningar.
Vi vet att minst 5000 elever i Sverige är hemmasittare, många har diagnosen autism. Att så många elever inte går i skolan på grund av brister i anpassning och stöd är ett misslyckande för samhället. Mörkertalet är stort då staten inte följer upp detta nationellt. Liberalerna har nyligen samlat en majoritet i riksdagen med krav på att detta ska samlas in. Skolverket har nu fått i uppdrag att ta fram en modell för nationell frånvarostatistik.
Till skillnad från Socialdemokraterna har vi länge slagits för att behålla specialskolorna. Vi beslutade i regeringsställning att återinföra speciallärarutbildningen vid landets högskolor och universitet efter att den socialdemokratiska regeringen beslutat att stoppa utbildningen av speciallärare. Beslutets konsekvenser ser vi än idag i form av kompetensbrist.
Liberalerna har i förhandling med regeringen fått igenom att skollagen ska ändras kring resursskolor. Uppdraget är att slå fast att elever har olika typ av individuella behov och därmed måste skolan hitta olika lösningar utanför den ordinarie undervisningen för att de ska klara sin skolgång. Detta oavsett om det är placering i resursskola, särskild undervisningsgrupp eller särskola.
Kommunerna ska inte av ideologiska – eller vilket är vanligast – av ekonomiska skäl lägga ner specialklasser och resursskolor för att trycka in alla elever i den ordinarie undervisningen. Rektorer som kan de här eleverna har visat att man kan hitta bra lösningar på sin skola. Det ska heller inte råda något tvivel om att speciallösningar får beslutas.
Även debatten om tilläggsbelopp är aktuell. För att lyfta frågan har på Liberalernas initiativ ett uppdrag gått till Skolverket för att ta fram stödmaterial för tillämpningen av bestämmelserna om tilläggsbelopp i skollagen. Syftet är att åstadkomma likvärdighet tillämpning hos elevernas hemkommuner och hos enskilda huvudmän. Skolverket ska tillgängliggöra den rättspraxis som finns kring tilläggsbelopp och förtydliga vilka krav som bör ställas både på ansökan och utredning om rätten till tilläggsbelopp.
Ambitionen är att detta bidrar till förtydliganden i avvaktan på en större översyn av lagstiftningen. För att stärka likvärdigheten och skapa ökad trygghet för elever med behov av extraordinära stödinsatser ska Skolverket återkomma med en analys över utvecklingen kring hantering, beviljanden och bedömningar av tilläggsbelopp till fristående resursskolor.
Förutom en översyn av inkluderingsbegreppet anser Liberalerna att vi måste komma åt stöket i skolan. Frågan om studiero och arbetsro i klassrummet och i korridorerna är lika viktig. Vi ser att sex av tio elever svarar i enkäter att de störs av andra elever, en tredjedel av lärarna uppger att de får lägga allt mer tid för att upprätthålla ordningen i klassrummet, detta är inte är acceptabelt.
De elever som drabbas mest av detta stök är elever med autism och andra typer av funktionsnedsättningar men också de elever som behöver mest stöd från skolan. Liberalerna driver nu kravet att skollagen ska ses över kring lärarnas befogenheter, Skolinspektionens roll som funktionen barn- och elevombudet som på ett obegripligt sätt drivit skadeståndsärenden mot lärare som ingripit för att upprätthålla ordningen i klassrummet