Efter årtionden av framsteg ökar åter hungern och ojämlikheten i världen. Det är budskapet i en ny rapport från FN:s generalsekreterare António Guterres om arbetet med utvecklingsavtalet Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling.

Hittills har 6,4 miljoner människor smittats och drygt 380 000 avlidit i coronapandemin. Nu blir också de ekonomiska effekterna tydliga. I den informella sektorn, med 1,6 miljarder arbetare, minskar inkomsterna med 60 procent. Globalt kan 305 miljoner heltidsjobb försvinna.

I flera länder i Asien och Afrika, och i konflikthärdar som Syrien och Jemen, saknas resurser för att hindra smittspridning liksom tillgång till sjukvård, respiratorer och läkare. Världshälsoorganisationen leder tillsammans med andra FN-organisationer den globala kampen mot viruset. FN stärker nu insatserna i länder med svaga hälsosystem.

Samtidigt hotas världsorganisationen av ekonomisk kris. Flera länder avvaktar med att betala sin medlemsavgift. BNP minskar med 3,2 procent under 2020 vilket leder till minskat bistånd. Det försvårar både arbetet mot smittsamma sjukdomar och det långsiktiga utvecklingssamarbetet.

Just nu behöver världsorganisationen särskilt stöd, inte minst från ett aktivt FN-land som Sverige. Vi, som företräder organisationer som varje dag arbetar med FN-frågorna, riktar följande budskap till regering och riksdag.

Sverige svarade snabbt på FN:s appell om humanitärt stöd i coronakrisen. FN och dess organisationer behöver politiskt och ekonomiskt stöd även efter pandemin.

Coronakrisen har stoppat flera möten om kvinnors rättigheter. Våld mot kvinnor i hemmet, ojämn fördelning av resurser, flickors skolgång och kvinnors utsatta roll som vårdare är nya utmaningar under krisen.

1,6 miljarder barn och unga påverkas när skolor stängs. Tvål och vatten saknas och fysiskt avstånd till andra är omöjligt för 31 miljoner barn på flykt. Investeringar i hälsa, utbildning och utveckling krävs för att undvika oåterkalleliga konsekvenser för världens barn och unga.

Att inte lämna någon utanför är ett av huvudbudskapen i Agenda 2030. När coronaviruset drabbar i konflikthärdar, flyktingläger, länder med hunger och områden som utsätts för miljö- och klimatkatastrofer behövs särskilda insatser för de mest utsatta.

Politisk opposition, media och organisationer måste övervaka att begränsningarna av mötesfriheten som införts med hänvisning till folkhälsan inte blir permanenta. Pressfriheten måste värnas.

Socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar utveckling är viktigare än någonsin när våra samhällen ska resa sig efter pandemin. Skydd för de mest utsatta kräver investeringar i socialt arbete. Hållbar samhällsutveckling förutsätter nya transportlösningar och miljövänlig teknik.

Före och under coronakrisen har privata företag visat ett ökande intresse för hållbar utveckling. Vi ska fortsätta att välkomna privata aktörer i arbetet för utvecklingsfinansiering och hållbar utveckling.

FN-chefen varnar i sin rapport för att 40–60 miljoner människor kan återfalla i extrem fattigdom på grund av coronapandemin. Även andra processer, som Parisavtalet för klimatet, riskerar att påverkas. Guterres, som själv har föreslagit bland annat en global vapenvila i väpnade konflikter, behöver Sveriges och övriga FN-medlemmars stöd för sin aktiva linje.

Samarbetet i FN har under 75 år bidragit till ökat välstånd, bättre hälsa och stärkta rättigheter för hundratals miljoner människor. Sverige har genom åren satsat stora resurser, bidragit med personal och haft en aktiv roll i världsorganisationen. Att även nu sluta upp kring det multilaterala samarbetet i FN är att förvalta framgångar och investera för framtiden. Coronakrisen tydliggör än en gång att globalt samarbete är avgörande när vi ställs inför stora utmaningar.