Är Wikipedia egentligen användbart som kunskapskälla år 2017? För vem är den en verklig del av vårt informationssamhälle?
År 2017 är vi forskare intresserade av att bidra till denna allmänna kunskapsbank, som ett sätt utföra tredje uppgiften om kunskapsförmedling. Vår forskning är finansierad av medborgarna antingen via skattsedeln eller via donationer och vi har då en skyldighet att dela med oss av den kunskap vi genererar på ett sätt som är tillgängligt för de som betalat.
Att redigera artiklar på Wikipedia är det bästa sättet att nå så många som möjligt med så liten ansträngning som möjligt.
Om varje forskare bara lade en promille av sin arbetstid, det vill säga två timmar per år på att förbättra Wikipedia, skulle det innebära en kraftigt förbättrad kvalitet.
Världens största uppslagsverk – Wikipedia – finns fritt tillgängligt på flera hundra språk och är världens femte mest besökta webbplats. Wikipedia är både gratis och fritt från reklam och drivs av frivilliga volontärer som gemensamt skapar och granskar innehållets kvalitet och trovärdighet. Wikipedia är också det nav av information varifrån den stora allmänheten hämtar kunskap. Läsarna nås inte längre via de traditionella uppslagsverken.
I en tid när faktaresistensen breder ut sig och åsikter värderas lika högt som fakta, har Wikipedia en central uppgift att fylla – att vara snabbt uppdaterad, med saklig information och påståenden belagda med trovärdiga källor.
Många har länge undrat ifall Wikipedia kan upprätthålla trovärdighet jämfört med andra uppslagsverk. Kan verkligen oavlönade frivilliga personer från allmänheten skapa något som kan sägas hålla någon vidare kunskapskvalitet? Detta undersöktes så tidigt som 2005 i en studie genomförd av tidskriften Nature för att jämföra Wikipedia med standardverket Encyclopædia Britannica. Oberoende experter hittade i genomsnitt fyra faktafel per artikel i Wikipedia och tre i Encyclopædia Britannica. Baserat på detta drog Nature slutsatsen att de två uppslagsverken var i stort sett lika bra.
Vi som räknar oss till forskarsamhället vill bidra till att fler får enkel och fri tillgång till information som är aktuell och av hög kvalitet. Eftersom allmänheten hämtar information från Wikipedia kan vi som tar fram ny kunskap se till att den presenteras där allmänheten vistas.
Därför startades 2013 ett Wikipediaprojekt på SLU där vi utvecklade metoder för att engagera forskare inklusive doktorander i att bidra till Wikipedia.
Sedan dess har projektet utvidgats till att nu innefatta ett tiotal lärosäten och forskningsinstitut i Sverige och drivs med stöd från Vetenskapsrådet.
Det fanns en tid när utbildningssektorn såväl som forskarsamhället skyggade för ett projekt som Wikipedia. Men nu år 2017 är det dags att tänka om. Skolverket publicerade 2016 kompetensutvecklingsmaterial för gymnasielärare om hur undervisningen kan dra fördel av Wikipedia för att lära elever källkritik, en kompetens som blir allt viktigare i samhället.
På universitetsnivå låter lärare studenterna skapa innehåll som de publicerar på Wikipedia i stället för traditionella uppsatser och redovisningar.
På en av civilingenjörsutbildingarna som ges gemensamt av Uppsala universitet och SLU används artiklar på engelska Wikipedia som kurslitteratur eftersom man inte hittar tillräckligt bra traditionella läromedel som passar kursen.
Aldrig tidigare har länken mellan ny forskning och allmänheten varit så snabb och direkt som den kan vara genom Wikipedia. Förra året publicerade svenska forskare vid SLU och Uppsala universitet tillsammans med kollegor i andra länder en artikel i tidskriften Science som visade att symbiosen hos en lav inte består av en svamp och en alg utan att algen samverkar med två vitt skilda svamparter. Med ens hade en 150 år gammal kunskap visat sig vara felaktig och i stort sett samtliga läroböcker i biologi behöver skrivas om.
Från det att artikeln publicerades i Science tog det i stället endast en dag till att det var ändrat på engelska och svenska Wikipedia.
I en värld där skeenden snabbt förändras är tillgången på korrekt kunskap en inte bara en fråga om rätten till utbildning, utan även rätten till säkerhet och demokrati. Nyligen såg vi hur en konflikt i Mellanöstern eskalerade då Qatars officiella hemsida påstods ha hackats varvid felaktig information spridits. Tillgången på saklig och korrekt kunskap är också en förutsättning för demokratiska samhällen, vilket är varför fritt tillgänglig kunskap visar sig vara ett problem för vissa regimer. Kinas regering satsar nu på att bygga upp en egen variant av Wikipedia avsedd för det kinesiska folkets ögon. Detta är några exempel som visar att det 2017 är ännu viktigare än tidigare att vi som forskare och aktiva i den akademiska världen bidrar till en världsbild baserad på korrekt kunskap.